Läget på den svenska arbetsmarknaden
Publicerad: 2024-09-19
Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet i Europa. Samtidigt har vi en jämförelsevis hög sysselsättningsgrad. Hur går det ihop och hur mår den svenska arbetsmarknaden?
Arbetslösheten i Sverige har under de senaste 20 åren varierat mellan sex och nio procent. Fram till pandemin var Sveriges arbetslöshetarbetslöshet: lägre än EUEU:-genomsnittet men sedan 2020 och framåt har den ökat jämförelsevis mycket. Vi har nu en klart högre arbetslöshetarbetslöshet: än EUEU:-genomsnittet och den fjärde högsta arbetslöshetsnivån i Europa, efter Spanien, Grekland och Finland. Bland ungdomar mellan 15-24 år har Sverige för tillfället den näst högsta arbetslösheten i Europa, efter Spanien.
Samtidigt har Sverige en förhållandevis hög sysselsättningsgrad, den sjätte högsta i Europa och närmare tio procentenheter högre än snittet för EUEU:. Att så är fallet kan vid första anblick verka konstigt, men det är fullt rimligt och kan förklaras av att Sverige har ett högt arbetskraftsdeltagandearbetskraftsdeltagande:. Vad innebär det? Jo, i förhållande till andra länder är det många personer som antingen har en sysselsättningsysselsättning: eller aktivt söker jobb.
Sverige har ett lågt utanförskap
När det kommer till arbetslöshetarbetslöshet: och sysselsättningsysselsättning: är det viktigt att komma ihåg att de två måtten inte utgår från samma mängd. Arbetslösheten utrycks som antal arbetslösa i förhållande till arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa som aktivt söker jobb), medan sysselsättningsgraden mäter andelen av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatt. I Sverige har en relativt stor andel av befolkningen sysselsättningsysselsättning: samtidigt som en jämförelsevis stor andel av arbetskraften saknar sysselsättningsysselsättning: men söker jobb aktivt. Sverige har med andra ord få personer i utanförskaputanförskap:.
Andra mått bekräftar den bilden. Det internationella måttet NEETNEET: (Youth not in Employment, Education or Training) mäter hur stor andel av de unga som står utanför både arbetsmarknad och utbildningssystem. Sverige tillhör de länder i Europa som har lägst utanförskaputanförskap: bland unga. År 2023 var det 7,1 procent av alla ungdomar mellan 18-24 år i Sverige som varken jobbade eller studerade. Det kan jämföras med EUEU:-genomsnittet på 12,1 procent.
Utbildningsnivån är avgörande
Även om vi har en aktiv arbetskraftarbetskraft: och ett lågt utanförskaputanförskap: finns det några grupper som statistiskt sett har det svårare att ta sig in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Det handlar om personer med låg utbildningutbildning: och gruppen utrikes födda. Bland personer som saknar gymnasial utbildningutbildning: är arbetslösheten närmare fyra gånger högre än bland personer som tagit en gymnasieexamen.
Bland utrikes födda personer är arbetslösheten ungefär tre gånger högre än i gruppen inrikes födda. En faktor som spelar in här är att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen utrikes födda. Det är dock problematiskt att använda födelseland som utgångspunkt för att beskriva dagens utmaningar på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:. Gruppen innehåller nämligen stora variationer gällande utbildningsnivå, orsaker till invandring och vistelsetid i landet.
Det är däremot tydligt att utbildningutbildning: ökar möjligheterna att komma in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden:, och det gäller för såväl inrikes- som utrikes födda personer. En bidragande faktor till det är att Sverige har en förhållandevis låg andel enkla jobb, det vill säga jobb som inte kräver någon utbildningutbildning: eller endast grundläggande sådan. Med det i åtanke är det oroväckande att knappt var femte elev som börjar på ett yrkes- eller högskoleförberedande program inte slutför sina studier eller går ut med ofullständiga betyg.
Arbetslösheten väntas stiga
Att Sverige har en hög och tilltagande arbetslöshetarbetslöshet: är inte förvånande givet att vi befinner oss i en lågkonjunkturlågkonjunktur:. Och vi kan vänta oss att arbetslösheten fortsatt kommer att stiga tills dess att konjunkturen vänt upp igen. Det finns nämligen tecken som antyder att botten inte är nådd. Sedan sommaren 2022 har exempelvis antalet nyanmälda platser minskat drastiskt och de fortsätter nu att minska. Samtidigt ökar antalet varselvarsel:. I augusti uppmättes den högsta siffran sedan juli 2020.
Erfarenheter från tidigare ekonomiska kriser visar också att arbetslösheten tenderar att hålla sig kvar på en högre nivå efter det att ekonomin återhämtat sig. Det kallas persistenseffekter och förklaras av att personer som varit arbetslösa en längre tid kan ha lägre chanserna att få ett nytt arbete när efterfråganefterfrågan: på arbetskraftarbetskraft: stiger. Att så är fallet kan exempelvis beror på att personer som stått utanför arbetsmarknadenarbetsmarknaden: en längre tid kan ha tappat kunskaper och förmågor eller att arbetsgivarearbetsgivare: kan vara mindre benägna att anställa långtidsarbetslösa. För tillfället har Sverige en tilltagande och historiskt sett hög långtidsarbetslöshet. Även om arbetslösheten tids nog sjunker i takt med att ekonomin återhämtar sig kan det till följda av dessa persistenseffekter vara utmanande att komma tillbaka till tidigare lägre nivåer.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.