Lönegolvet och sysselsättningen

Senast uppdaterad: 2024-02-06

Det är relativt liten skillnad i medianlönen för personer med och utan gymnasieutbildning i Sverige. Däremot är skillnaden i sysselsättning stor mellan grupperna.

Lönegolv som begrepp brukar kanske främst kopplas ihop med minimilöner , som den nivå de lägsta lönerna inte får falla under. I Sverige har vi inte lagstadgade minimilöner, istället förhandlas ingångslöner fram i många kollektivavtalkollektivavtal:. Det innebär dock inte att lönegolv som fenomen inte förekommer.

Diagrammet ovanför visar sysselsättningsgrad och medianlönmedianlön: efter utbildningsnivå. Som man kan se skiljer medianlönen mellan personer med och utan gymnasieutbildning relativt lite i Sverige. Sysselsättningsgraden skiljer desto mer. I gruppen förgymnasialt utbildade ligger sysselsättningen idag på drygt 50 procent. Det är nära 25 procentenheter lägre än bland gymnasialt utbildade personer.

Detta tyder på att skillnader i utbildningutbildning: avspeglas i sysselsättningsysselsättning: snarare än i lönlön:. Ju högre utbildningutbildning: desto större sannolikhet att du har ett jobb. Fenomenet blir ännu tydligare när man jämför kurvorna mellan olika år, vilket du kan se i diagrammet längre ned på sidan.

För att förklara olika lönenivåer och varför vissa personer anställs medan andra inte göra det brukar man prata om produktivitetproduktivitet:. En person anställs först när arbetsgivaren tror att produktiviteten personen kan tillföra verksamheten överstiger lönekostnaden . Vilken produktivitetproduktivitet: en person har är i praktiken naturligtvis svårt att avgöra, särskilt innan hen fått jobbet. Istället fungerar faktorer så som utbildningutbildning: och arbetslivserfarenhet som signaler för produktivitetproduktivitet:. Högre utbildningsnivå och längre erfarenhet indikerar att personen kan utföra mer avancerat arbete snabbare, vilket i sin tur tillför ett högre ekonomiskt värde. Ligger lönekostnaden över en persons förväntade produktivitetproduktivitet: är dock risken att hen inte får jobbet.

Sett ur ett lite större perspektiv riskerar arbetslösheten bland personer med kortare utbildningutbildning: och erfarenhet att öka om de lägsta lönerna sätts för högt eftersom produktivitetsnivån som löneläget kräver då blir svårare att uppnå. I dessa fall har minimilönen eller ingångslönen blivit ett hinder för sysselsättningsysselsättning: snarare än ett skyddande lönegolv.

I Sverige har problematiken blivit tydligare över tid. Medianlönerna har ökat för samtliga utbildningsnivåer men sysselsättningsgraden har enbart ökat bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningutbildning:. Förflyttningen syns tydligt när man jämför 2005 års medianlöner efter utbildningsnivå med det samma för 2022. Samtliga punkter har förflyttats uppåt till en högre lönenivå. Skillnaden i sysselsättningsysselsättning: visar sig i den horisontella förflyttningen av punkterna. I gruppen förgymnasialt utbildade faller sysselsättningen från 64,5 procent till 56,2 procent under perioden.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.