Lönespridning efter skatt

Senast uppdaterad: 2024-06-03

Det är liten skillnad mellan höga och låga löner i Sverige. Lönespridningen är bland den lägsta i OECD. Progressiva och höga skatter gör att skillnaden mellan höga och låga löner blir ännu mindre efter skatt.

Sverige har lägst lönespridning inom OECD . Efter skatt blir skillnaden ännu mindre. Ett sätt att mäta lönespridningen är att jämföra höga och låga löner mätt som skillnaden mellan den 90:e och 10:e percentillönen. En percentilpercentil: innebär att man rangordnar alla löner från lägst till högst och sedan grupperar lönerna i 100 grupper. Den tionde percentilen är den lönenivå som 10 procent av lönerna ligger under. På samma sätt är den 90:e percentilen den lönenivå som 90 procent av lönerna ligger under. 80 procent av löntagarna har alltså en lönlön: som är högre än den 10:e percentillönen men lägre än den 90:e.

I diagrammet ovan visas lönenivån i den 10:e och 90:e percentilen före skatt för olika typer av jobb. Genom att klicka på det mindre diagrammet kan du studera lönenivån efter skatt.

Före skatt skiljer sig lönespridningen mellan olika typer av jobb. En arbetare med hög lönlön: tjänar 1,6 gånger så mycket som en arbetare med låg lönlön:. En chef med hög lönlön: tjänar 2,5 gånger mer än en chef med låg lönlön:. Efter skatt sjunker lönerna, framförallt de högsta lönerna för tjänstemän. En hög chefslön minskar exempelvis med 41 procent medan en låg chefslön minskar med 25 procent. Bland arbetare är skillnaden inte lika stor utan höga och låga löner minskar procentuellt ungefär lika mycket. Det innebär att lönespridningen bland arbetare knappt förändras efter skatt medan lönespridningen bland chefer, specialister och övriga tjänstemän blir betydligt mindre efter skatt och närmar sig lönespridningen bland arbetare. Att de högsta lönerna sjunker mest gör att lönestrukturenlönestrukturen: i hela ekonomin blir ännu mer sammanpressad efter skatt än före.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.