Utmaningar i elsystemet

Senast uppdaterad: 2025-01-10

Sverige har ett bra kraftsystem, men det står inför stora utmaningar. Det beror främst på två saker, dels förväntas behovet av el öka kraftigt de närmsta 25 åren, dels är stora delar av systemet gammalt. Ibland framhålls brister i det svenska elnätet, då avser man brister i förmågan att leverera el till användarna. El-, effekt- och kapacitetsbrist är tre begrepp som används för att beskriva olika typer av problem som kan förekomma i det svenska elnätet.

Elbrist

Idag finns det ingen elbristelbrist: i Sverige och sedan år 2011 har Sverige en överproduktion av el och är nettoexportörer. Enligt Energimyndighetens långsiktiga framtidsscenarion förväntas elbehovet i landet öka från ca 130 TWh till mellan 213 - 373 TWh år 2050. För att förhindra en situation med elbristelbrist: måste det ske en kraftig utbyggnad av svensk kraftproduktion. Förutsättningarna för de olika kraftslagen ser olika ut, exempelvis förväntas utvecklingen av vattenkraft och kraftvärme vara relativt konstant fram till år 2050. Detta innebär att utbyggnaden primärt kommer att ske med vindkraft, solkraft eller kärnkraftkärnkraft:. Vilken typ av kraftproduktion man installerar spelar ingen roll för att klara det årliga elbehovet, däremot är kraftslagens unika egenskaper viktiga för att hantera eventuell effekt- och kapacitetsbristkapacitetsbrist:.

Effektbrist

Förenklat finns det två olika vägar framåt; ett mer decentraliserat förnybart elsystem där man satsar mer på vind- och solkraft eller ett mer centraliserat, fossilfritt elsystem där man man utvecklar kärnkraften.

Om vi väljer att satsa på den förnybara vägen ökar risken för effektbristeffektbrist:, eftersom produktionen från väderberoende energikällor inte kan styras efter behov. För att motverka situationer med hög efterfråganefterfrågan: och låg produktion krävs det andra tekniska och infrastrukturella lösningar. En lösning är energilager, som gör det möjligt att lagra överskottsel från perioder med hög produktion för att sedan användas när efterfråganefterfrågan: överstiger produktionen. Genom att lagra energienergi: i batterier, vätgas eller pumpkraftverk kan man minska risken för effektbristeffektbrist:. En annan lösning är att öka den geografiska spridningen av produktionsanläggningar och utöka importkapaciteten från grannländerna. Med bredare spridning minskar risken att hela systemet drabbas av låg produktion samtidigt eftersom det ofta blåser eller skiner någonstans inom ett större område.

Väljer man istället den fossilfria vägen minskar risken för effektbristeffektbrist:. KärnkraftKärnkraft: är ett planerbart kraftslag som producerar el i genomsnitt 80 procent av årets alla timmar. Med en hög baslastnivå blir det lättare att möta elbehovet även under årets mest krävande timmar. Det finns däremot andra utmaningar. KärnkraftKärnkraft: tar lång tid att bygga och enligt Energimyndighetens scenarier för utbyggd kärnkraftkärnkraft: förväntas nya anläggningar inte börja producera el förrän omkring år 2040. Behovet av ett robust system som kan hantera både ökad last och varierande produktion är redan aktuellt och väntas öka. Även i ett scenario med utbyggd kärnkraftkärnkraft: väntas förnybar energienergi: stå för en betydande del av kraftproduktionen. Detta innebär att det fortfarande kommer att behövas stödtjänster, som energilager och balanseringstekniker, för att stabilisera systemet och säkerställa en pålitlig elförsörjning.

Kapacitetsbrist

Valet av inriktning påverkar hur kraftnätet bör dimensioneras för att minska risken för kapacitetsbristkapacitetsbrist:. I det förnybara alternativet uppstår både möjligheter och utmaningar. Solkraftens decentraliserade och mer lokala produktion minskar behovet av att överföra el långa sträckor. I södra halvan av Sverige, där elförbrukningen är som störst, finns det bättre solförhållanden och fler hustak som kan utnyttjas för solceller. Detta kan hjälpa till att minska belastningen på elnätet mellan norra och södra Sverige. Vindkraften utgör däremot en utmaning. Vindkraftens geografiska placering styrs av vindförhållanden, markbegränsningar och tillståndsfrågor. Den största utbyggnadspotentialen finns idag i elområden 1 och 2 vilket ökar den obalans i elproduktionelproduktion: som redan finns mellan norra och södra Sverige.

I den fossilfria elmixen utformas kraftnätet för att hantera större mer centraliserade produktionsenheter. Genom att placera kärnkraftkärnkraft: i elområden 3 och 4 minskar belastningen i nord-sydlig riktning. Samtidigt innebär bortfall av en större produktionsenhet att en stor mängd energienergi: plötsligt tas ur drift, vilket kan få konsekvenser för hela elsystemet.

Läs också

Vad är el-, effekt- och kapacitetsbrist?

Sverige behöver ett stabilt och välfungerande elsystem. Ibland uppstår situationer där systemets förmåga brister. Tre vanliga begrepp för att beskriva dessa brister är elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.