Näringslivets prisplaner
Senast uppdaterad: 2025-02-27
Näringslivets prisplaner kan ge en tidig indikation på kommande inflationstrender. Genom att regelbundet undersöka hur företagföretag: inom olika branscher planerar att justera priserna på sina varorvaror: och tjänstertjänster:, ges en fingervisning om den framtida inflationen och det ekonomiska läget.
För att enklare kunna presentera och analysera resultaten från barometerundersökningen används nettotal. Nettotalet beräknas som skillnaden mellan andelen som uppger att priserna ska öka och andelen som anger att priserna ska minska. På så sätt hamnar nettotalet alltid mellan -100 (om alla svarande ger ett negativt svar) och +100 (om alla ger ett positivt svar).
I Konjunkturbarometern ställs frågor till företagföretag: inom olika sektorer om deras planer på att höja, sänka eller behålla priserna oförändrade under de kommande tre månaderna. Resultaten ger en indikation på vilka sektorer som ser behov av prisförändringar och i vilken riktning. Om en stor andel företagföretag: planerar att höja priserna kan det tyda på ökande kostnadstryck i ekonomin, vilket i sin tur kan driva upp inflationen. Motsatsen gäller om få företagföretag: planerar prisökningar. Då kan det signalera ett mer dämpat kostnadstryck.
RiksbankenRiksbanken: kan använda informationen om prisplaner för att bedöma den framtida prisutvecklingen, vilket i sin tur påverkar penningpolitikenpenningpolitiken:. Till exempel kan höga förväntade prisökningar bidra till beslut om höjda styrräntor för att dämpa inflationstrycket.
Exempel på Nettotalet
Antag att 40 procent av företagen uppger att de planerar att höja priserna, 10 procent att de tänker sänka och 50 procent att priserna ska vara oförändrade. Nettotalet blir i det här fallet 30 (40 – 10 = 30).
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.