Näringslivets prisplaner
Senast uppdaterad: 2024-12-20
Näringslivets prisplaner fungerar som en tidig indikation på inflationstrender. Genom att regelbundet undersöka hur företag inom olika sektorer planerar att ändra sina priser på varor och tjänster, ges en fingervisning om den framtida inflationen och det ekonomiska läget.
För att lättare presentera och analysera resultaten från barometerundersökningen används nettotal. Nettotalet är skillnaden mellan andelen svarande som angett att priserna ska öka och andelen som angett att priserna ska minska. Det gör att nettotal alltid har ett värden mellan -100 (alla svarande har angett ett negativt svarsalternativ) och +100 (alla svarande har angett ett positivt svarsalternativ).
I Konjunkturbarometern ställs frågor till företagföretag: inom olika sektorer om deras planer på att öka, minska eller behålla priserna oförändrade under de kommande tre månaderna. Resultatet ger en indikator av vilka sektorer som ser ett behov av prisförändringar och i vilken riktning. Om en stor andel företagföretag: planerar att höja priserna, kan det tyda på att kostnadstrycket i ekonomin ökar, vilket i sin tur kan leda till högre inflationinflation:. Omvänt kan en låg andel prisökningar indikera ett mer dämpat kostnadstryck.
Prisplanerna kan används av RiksbankenRiksbanken: för att bedöma hur priserna kan komma att utvecklas, vilket kan vägas in i utformningen av penningpolitikenpenningpolitiken:. Till exempel, om prisplanerna visar på höga prisökningar kan det bidra till höjda styrräntor för att dämpa inflationstrycket.
Exempel på Nettotalet
Antag att 40 procent av företagen uppger att de planerar att höja priserna, 10 procent att de tänker sänka och 50 procent att priserna ska vara oförändrade. Nettotalet blir i det här fallet 30 (40 – 10 = 30).
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.