Bostadssituation per kommun

Senast uppdaterad: 2025-02-05

År 2024 uppgav 148 kommuner att de hade bostadsbrist, vilket är 32 färre än året innan. Samtidigt har antalet kommuner som uppger ett överskott på bostäder ökat från 12 till 21. De återstående 119 kommunerna anser att bostadsmarknaden är i balans, medan två kommuner saknar tillgänglig data.

Bostadsbristen som presenteras i diagrammet Antal kommuner som upplever bostadsbrist baseras på Boverkets bostadsmarknadsenkät, där kommunerna bedömer bostadssituationen i sin egen kommun. Sedan 2013 har antalet kommuner som rapporterar bostadsunderskott ökat från 126 till 148. Det största upplevda underskottet noterades 2017, då 255 kommuner rapporterade brist. Samtidigt har antalet kommuner som bedömer att bostadsmarknaden är i balans närmat sig nivåerna från 2013.

Boverkets enkät speglar kommunernas egna bedömningar av bostadsmarknadens läge. Det är dock inte ett entydigt mått på bostadsbrist och ger heller ingen indikation på hur allvarlig bristen är i en enskild kommun. För att bättre förstå omfattningen av bostadsbristen i ett visst område kan det vara värdefullt att även analysera andra faktorer, såsom prisutvecklingen i regionen och kötider till hyresrätter.

Brist på bostäder uppstår när marknaden hindras från att nå sitt jämviktsläge, eller när det tar tid att nå dit. På kort siktkort sikt: kan bostadsbrist bero på tillfälliga chocker. Om befolkningen växer snabbt kan utbudet av bostäder bli otillräckligt, eftersom det tar tid att planera och bygga nytt. Ett exempel är en studentstad där ovanligt stora ålderskullar tillfälligt leder till en kraftig ökning av nya studenter. Detta skapar en kortsiktig bostadsbrist, men på längre sikt byggs fler bostäder eller minskar ålderskullarna, vilket gör att det befintliga utbudet åter räcker till.

På längre sikt beror bostadsbrist främst på strukturella faktorer. I följande video förklarar Klas Eklund varför hyresregleringen bidrar till att det byggs för få hyresrätter.

Den övergripande statistiken för bostadsbristen kan i viss mån jämföras med statistiken över arbetslösheten. Vi vet till exempel att arbetslösheten idag är särskilt hög inom vissa grupper, såsom personer utan gymnasieutbildning. På liknande sätt är bostadsbristen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv särskilt problematisk för vissa grupper, däribland unga, studenter, personer med funktionsnedsättning och nyanlända.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.