Tullar och handelshinder

Senast uppdaterad: 2024-03-22

Tullar och handelshinder bidrar till att minska handelsutbytet mellan länder vilket är långsiktigt negativt för den ekonomiska utvecklingen. Historiskt sett ligger tullarna i världen på låga nivåer idag, men efter finanskrisen har istället andra handelshinder ökat.

När man talar om tullar avses vanligtvis importtullar – tullar på export är numera sällsynta. Importtullar kan införas av skattemässiga skäl, det vill säga för att generera intäkter till staten. Vanligtvis är dock syftet ett annat: att försöka skydda inhemska producenter från utländsk konkurrenskonkurrens:.

Tanken bakom sådan protektionismprotektionism: är enkel. Genom att tullarna gör importerade varor dyrare blir inhemska alternativ mer attraktiva. De som vinner på tullarna är alltså vissa inhemska producenter som kan öka sin försäljning och vinstvinst:. Förlorarna är, förutom exportföretag i andra länder, inhemska importimport:örer och i slutändan även konsumenter eftersom notan för tullarna skickas vidare till dem genom högre priser.

De samhällsekonomiska kostnaderna kan stiga ytterligare om andra länder svarar med samma mynt och inför egna tullar. Detta är inte ovanligt vid handelskonflikter. Om en sådan situation eskalerar hamnar man till sist i det som brukar kallas för handelskrig, vilket är mycket skadligt för alla inblandade parterparter:.

Eftersom tullar innebär samhällsekonomiska förluster har det länge varit en ambition att försöka reducera dem. Under efterkrigstiden har detta skett bland annat inom ramen för GATTGATT: och sedermera WTOWTO:. Där har de deltagande länderna slagit fast principen om mest-gynnade-nation. Den innebär att om ett land sänker tullarna gentemot ett annat land, ska det erbjuda samma förbättrade villkor till samtliga WTOWTO:-medlemmar. På så vis ska det internationella handelssystemet motverka diskriminering mellan länder.

Ett viktigt undantag från denna princip är att WTOWTO:-medlemmar kan ingå frihandelsavtal . Då kan man regionalt komma överens om mer liberala villkor än vad WTOWTO:-reglerna föreskriver. Under de senaste decennierna har sådana avtal varit en viktig anledning till att tullarna generellt sänkts i världen. Denna trendtrend: märks i alla regioner, men har varit särskilt tydlig i Sydost- och Ostasien samt i Afrika. Det är egentligen bara under de allra senaste åren som trenden mot lägre tullar fått ett visst avbräck och skälet till det är i hög grad handelskonflikten mellan USA och Kina.

Att tullsatserna överlag gått ner betyder dock inte per automatik att världshandeln blivit friare. Vid sidan av tullar finns nämligen även andra typer av handelshinderhandelshinder:. Det handlar exempelvis om importkvoter, subventioner och olika former av tekniska barriärer – bland annat olika produktkrav som utländska producenter kan ha svårt att anpassa sig till.

Tar man även hänsyn till den typen av icke-tariffära handelshinderhandelshinder: ser bilden för världshandeln betydligt mer problematisk ut under senare år. Enligt forskningsinitiativet, Global Trade Alert, har antalet statliga interventioner som varit skadliga för handelsutbytet ökat kraftigt sedan finanskrisen 2009 och i synnerhet i samband med coronapandemin. Under denna period har vi också sett en långsammare tillväxttillväxt: i världshandeln och generellt lägre tillväxt i världsekonomin . En friare världshandelvärldshandel: är alltså både beroende av lägre tullar och färre icke-tariffära handelshinderhandelshinder:.

Läs mer: Världshandeln historiskt

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.