Styrräntan och bolåneräntor
Senast uppdaterad: 2025-03-12
Bolåneräntor kan vara rörliga eller bundna. Rörliga bolåneräntor följer generellt sett Riksbankens styrränta. De bundna räntorna påverkas av flera faktorer, däribland förväntningar om framtida ränteläge och utvecklingen i omvärlden.
Styrräntan styr vilka räntor som bankerna kan placera och låna pengar till hos Riksbanken. Den rörliga räntan, som justeras var tredje månad, följer oftast styrräntan. När Riksbanken höjer styrräntan, ökar också dagslåneräntan, vilket gör att det blir dyrare för banker att låna pengar hos Riksbanken men även banker sinsemellan. De ökade räntekostnaderna kompenserar bankerna för genom att höja den rörliga räntan på deras utlåning. Om Riksbanken istället sänker styrräntan minskar bankernas räntekostnader, vilket gör att de kan sänka den rörliga räntan. Därmed styr styrräntan indirekt hur mycket hushåll och företag betalar för sina lån.
Bundna räntor fungera något annorlunda. De påverkas av andra faktorer, så som förväntningar på det framtida ränteläget, vad som händer i vår omvärld och hur bankerna väljer att finansiera sig. Traditionellt sett finansierar banker sin utlåning med inlåning från allmänheten, det vill säga de medel privatpersoner och företag sätter in på sina bankkonton. Det svenska banksystemet har emellertid ett inlåningsunderskott. Det betyder att de lånar ut mer pengar än vad de får in i inlåning. Av den här anledningen använder sig svenska banker av marknadsfinansiering, framförallt för att finansiera sin bostadsutlåning. Marknadsfinansierig innebär att bankerna lånar upp pengar på de finansiella marknaderna, i huvudsak genom att ge ut så kallade säkerställda obligationer. Den här typen av finansiering har ökat över tid och utgör idag cirka 50 procent av bankernas totala finansiering. Kostnaden som bankerna möter för den här typen av finansiering, eller uttryckt annorlunda, den avkastning som investerarna vill ha, bestäms av flera faktorer.
- Tilltron till bankens återbetalningsförmåga eller vad som kallas kreditvärdighet. Om investerarna bedömer att det finns en risk för att banken inte kommer att fullgöra sina betalningar för investeringen, kommer de att kräva en högre ränta eller vad man brukar kalla en högre riskpremie. Det kan antingen handla om att tilltron till den enskilda banken viker, eller att det råder allmän oro på de finansiella marknaderna.
- Värdet på de underliggande tillgångarna, det vill säga värdet på svenska bostäder. Om bostadspriserna i Sverige sjunker kraftigt kan investerarnas vilja att köpa bankernas säkerställda obligationer minska och avkastningskraven öka.
- Konkurrenssituationen, det vill säga utbud och efterfrågan. Om efterfrågan för att investera i svenska bostadsobligationer är hög kan bankerna pressa avkastningskravet och därmed få ner finansieringskostnaden, och vice versa.
Det är alltså en rad olika faktorer som tillsammans med styrräntan påverkar de bundna bolåneräntorna.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.