Styrräntan och bolåneräntor
Senast uppdaterad: 2025-03-12
Bolåneräntor kan vara rörliga eller bundna. Rörliga bolåneräntor följer generellt sett Riksbankens styrräntastyrränta:. De bundna räntorna påverkas av flera faktorer, däribland förväntningar om framtida ränteläge och utvecklingen i omvärlden.
Styrräntan styr vilka räntor som bankerna kan placera och låna pengarpengar: till hos RiksbankenRiksbanken:. Den rörliga räntan, som justeras var tredje månad, följer oftast styrräntan. När RiksbankenRiksbanken: höjer styrräntan, ökar också dagslåneräntandagslåneräntan:, vilket gör att det blir dyrare för banker att låna pengarpengar: hos RiksbankenRiksbanken: men även banker sinsemellan. De ökade räntekostnaderna kompenserar bankerna för genom att höja den rörliga räntan på deras utlåning. Om RiksbankenRiksbanken: istället sänker styrräntan minskar bankernas räntekostnader, vilket gör att de kan sänka den rörliga räntan. Därmed styr styrräntan indirekt hur mycket hushåll och företagföretag: betalar för sina lån.
Bundna räntor fungera något annorlunda. De påverkas av andra faktorer, så som förväntningar på det framtida ränteläget, vad som händer i vår omvärld och hur bankerna väljer att finansiera sig. Traditionellt sett finansierar banker sin utlåning med inlåninginlåning: från allmänheten, det vill säga de medel privatpersoner och företagföretag: sätter in på sina bankkonton. Det svenska banksystemet har emellertid ett inlåningsunderskott. Det betyder att de lånar ut mer pengarpengar: än vad de får in i inlåninginlåning:. Av den här anledningen använder sig svenska banker av marknadsfinansiering, framförallt för att finansiera sin bostadsutlåning. Marknadsfinansierig innebär att bankerna lånar upp pengarpengar: på de finansiella marknaderna, i huvudsak genom att ge ut så kallade säkerställda obligationerobligationer:. Den här typen av finansiering har ökat över tid och utgör idag cirka 50 procent av bankernas totala finansiering. Kostnaden som bankerna möter för den här typen av finansiering, eller uttryckt annorlunda, den avkastningavkastning: som investerarna vill ha, bestäms av flera faktorer.
- Tilltron till bankens återbetalningsförmåga eller vad som kallas kreditvärdighet. Om investerarna bedömer att det finns en risk för att banken inte kommer att fullgöra sina betalningar för investeringen, kommer de att kräva en högre räntaränta: eller vad man brukar kalla en högre riskpremie. Det kan antingen handla om att tilltron till den enskilda banken viker, eller att det råder allmän oro på de finansiella marknaderna.
- Värdet på de underliggande tillgångarna, det vill säga värdet på svenska bostäder. Om bostadspriserna i Sverige sjunker kraftigt kan investerarnas vilja att köpa bankernas säkerställda obligationerobligationer: minska och avkastningskraven öka.
- Konkurrenssituationen, det vill säga utbudutbud: och efterfråganefterfrågan:. Om efterfråganefterfrågan: för att investera i svenska bostadsobligationer är hög kan bankerna pressa avkastningskravet och därmed få ner finansieringskostnaden, och vice versa.
Det är alltså en rad olika faktorer som tillsammans med styrräntan påverkar de bundna bolåneräntorna.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.