Enhetsarbetskostnad - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-11-08

Hur mycket måste man betala en anställd för att producera en enhet av en vara eller tjänst? Svaret på den frågan beror både på hur hög produktiviteten är och hur höga arbetskraftskostnaderna är. Ekonomer kallar det för enhetsarbetskostnader och hur de utvecklas är viktigt för ett lands internationella konkurrenskraft.

Produktiviteten mäter hur mycket som produceras under en arbetstimme och är därmed en viktig indikator över ett lands konkurrenskraftkonkurrenskraft:. En annan betydelsefull aspekt för konkurrenskraften är hur mycket man måste betala en anställd för en arbetstimme. Kombinerar man båda delarna, produktiviteten och kostnaden för arbetskraften, får man ett mått som beskriver hur mycket man måste betala arbetskraften för att framställa en enhet av en vara eller tjänst. Detta mått kallas för enhetsarbetskostnad.

Lite förenklat kan man säga att om produktiviteten ökar med 1 procent och lönerna stiger med 3 procent stiger enhetsarbetskostnaden med 2 procent. I det fallet har arbetstagarna blivit 1 procent mer effektiva, men samtidigt måste arbetsgivarna betala 3 procent mer i lönlön:. Arbetskraftskostnaden för att producera en enhet har alltså stigit.

Diagrammet visar hur enhetsarbetskostnaderna har utvecklats för olika länder sedan år 2000. Det är viktigt att komma ihåg att siffrorna avser hela ekonomin och att utvecklingen inom specifika sektorer kan skilja sig åt.

Som framgår av diagrammet har de svenska enhetsarbetskostnaderna tenderat att öka över tiden och sedan finanskrisen har de svenska enhetsarbetskostnaderna ökat snabbare än OECDOECD:-genomsnittet – en indikation på att lönerna har stigit snabbare än produktiviteten. Så länge företagen också kan höja priserna på sina produkter behöver dock inte det vara ett problem. Det är nämligen producentpriserna som tillsammans med produktiviteten sätter de långsiktiga ramarna för löneutrymmet.

Precis som produktiviteten kan enhetsarbetskostnaderna uppvisa stora kast på grund av tillfälliga nedgångar och uppgångar i efterfråganefterfrågan:. Detta märks mycket tydligt i siffrorna som avser det andra kvartalet 2020. I och med att coronakrisen då innebar kraftiga produktionsminskningar steg enhetsarbetskostnaderna brant på många håll. I takt med att produktionen steg under det tredje kvartalet och företagen anpassade antalet anställda efter det nya läget så stabiliserades enhetsarbetskostnaderna åter. När man studerar enhetsarbetskostnaderna bör man därför försöka se till lite längre perioder, helst en hel konjunkturcykel.

En annan viktig sak att tänka på är att enhetskostnaderna är beräknade i ländernas nationella valutor och även valutaförändringar har betydelse för hur väl inhemska företagföretag: kan konkurrera med utländska. Sänkta enhetsarbetskostnader betyder alltså inte per automatik att konkurrenskraften har förbättrats. Om valutan samtidigt har stärkts kan det ändå ha blivit svårare att konkurrera internationellt.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.