Så sätts räntan på ditt bostadslån

Publicerad: 2009-11-04

Svenska hushåll är belånade som aldrig förr. Bolånen ökar tillsynes helt opåverkade av senaste tidens finanskris. En orsak till detta är de låga räntorna. Riksbanken har det senaste året sänkt reporäntan till rekordlåga nivåer. Däremot har inte bankerna sänkt sina utlåningsräntor lika mycket.

Riksbanken och reporäntan

RiksbankenRiksbanken: har till uppgift att styra mängden pengarpengar: i ekonomin. RiksbankenRiksbanken: styr detta främst genom sin policyränta, reporäntanreporäntan:. ReporäntanReporäntan: är den mest centrala räntan i Sverige. Anledningen är att Riksbankens in- och utlåningsräntor sätts runt reporäntanreporäntan:. Riksbankens in- och utlåningsräntor är de räntor som vanliga banker och andra finansiella institut, efter detta förkortat till bara banker, kan spara och låna till i RiksbankenRiksbanken:. Detta påverkar hela banksystemet ner till den räntaränta: du får när du sparar eller lånar i din bank.

Så bestämmer bankerna sina marknadsräntor

Bankerna i Sverige är fria att sätta vilka räntor de vill. Bankerna har alltså inte någon skyldighet att följa reporäntanreporäntan:. Det som styr bankernas räntor är konkurrensen på marknaden. Hur det fungerar kan förklaras med ett exempel. Anta att bank A lånar pengarpengar: från RiksbankenRiksbanken: för en utlåningsränta på 2 procent. För att täcka den räntekostnaden samt få en ränteintäkt så tar banken en utlåningsränta som är högre än 2 procent. Anta att bank A blir girig och sätter sin utlåningsränta till 4 procent. På en marknadmarknad: med konkurrenskonkurrens: kommer detta innebära att Bank B får möjlighet att försöka locka kunder från Bank A genom att erbjuda en lägre utlåningsränta, säg 3,5 procent istället.

Detta kan vara en motivering att byta från Bank A till Bank B. Men bank C ser att det fortfarande finns möjligheter att locka kunder från Bank A och Bank B och fortfarande få en ränteintäkt så Bank C sätter sin utlåningsränta till 3,0 procent. Så fortsätter det tills inga banker kan eller vill dra ner mer på ränteinkomsten längre. Skillnaden mellan Riksbankens utlåningsränta och bankernas utlåningsräntor beror alltså i stor grad på hur konkurrensutsatt marknaden är och hur villiga bankkunderna är att byta bank för att få en bättre räntaränta:.

Räntorna följer konjunkturen

Under hela högkonjunkturen ökade reporäntanreporäntan: från 1,50 procent i september 2005 till 4,75 procent i september 2008. Under denna period minskade också skillnaden mellan Riksbankens utlåningsränta och bankernas genomsnittliga utlåningsräntor från 1,05 procent till 0,68 procent. Denna utveckling är logisk eftersom en högre räntaränta: innebär en minskad vilja att låna från allmänheten, vilket innebär att bankerna håller nere sina utlåningsräntor en bit för att locka till sig fler kunder som vill låna från banken.

Riksbankens och bankernas utlåningsräntor*

September 2005 till september 2009

Källa: SCBSCB: och RiksbankenRiksbanken:
*Begreppet banker inkluderar banker och andra finansiella institut och den genomsnittliga utlåningsräntan är ett genomsnitt av alla utlåningsräntor till den svenska allmänheten för alla sorters lån av banker och andra finansiella institut. Not: För mer detaljerad information om hur utlåningsräntorna bestäms se notering längst ner.

Finanskrisens effekter på räntorna

September 2008 markerar en trendförändring, det var då finanskrisen startade på allvar. På ett år föll reporäntanreporäntan: från 4,75 procent till 0,25 procent, den lägsta reporäntanreporäntan: någonsin. Detta innebar att det blev väldigt billigt för bankerna att låna pengarpengar: och att det blev billigare för bankernas kunder att låna.

Intressant att studera är skillnaden mellan Riksbankens utlåningsränta och bankernas genomsnittliga utlåningsränta. Under det senaste året har skillnaden ökat och är nu uppe på den högsta nivån på 4 år. I september låg Riksbankens utlåningsränta på 0,75 procent men den genomsnittliga utlåningsräntan för bankerna var 2,43 procent. Alltså, markant högre.

Hushållens sparande och skulder

En given följdfråga när man diskuterar räntor är hur skulderna och sparandet har förändrats. De svenska hushållens sparande hos banker har nästan halverats under det senaste året. Från 11 procent i september 2008 jämfört med 6 procent i september i år . Detta är logiskt givet hur mycket räntorna har fallit under samma period.

Den totala skuldbördan för hushållens bostadslån har å andra sidan ökat med 56 procent på 4 år. Trots finanskrisen, och tal om att bankerna blivit mer restriktiva med sin utlåning, så har alltså bostadslånen ökat i precis samma takt som tidigare år.

Detta då bankerna kan ligga kvar på utlåningsräntor som markant överstiger Riksbankens räntaränta:. Men det kan också bero på den osäkra finansmarknaden och att bankerna velat säkra upp kapitalkapital:. Eller det faktum att svenska bankkunder inte är vana att byta bank, eller att ställa banker mot varandra, för att sänka sina räntekostnader för lånen. Oavsett anledning, bankernas ränteintäkter på utlåningarna har ökat mycket under det senaste året.

Not: Banker och andra finansiella system lånar sällan direkt från RiksbankenRiksbanken:. Oftast lånar bankerna från varandra. Detta räntesystem fungerar som så att Riksbankens in- och utlåningsräntor sätts en gång per vecka runt reporäntanreporäntan: med ett intervall på 150 räntepunkter. Detta påverkar i tur interbankräntan, vanligen kallad Stockholm Inter Bank Offer Rate eller STIBORSTIBOR: i Sverige, som är ett genomsnitt av bankers utlåningsräntor till andra banker. STIBORSTIBOR: är en räntaränta: som ligger under Riksbankens utlåningsränta för korta löptider vilket innebär att banker har en lägre räntekostnad om de lånar av varandra snarare än om de lånar från RiksbankenRiksbanken:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.