Tullar

Senast uppdaterad: 2025-02-18

Tullar minskar handelsutbytet mellan länder, vilket på lång siktlång sikt: är negativt för den ekonomiska utvecklingen. Historiskt sett ligger tullarna i världen på låga nivåer, och den genomsnittliga tullsatsen var år 2022 4,1 procent.

Tullar avser vanligtvis importtullar – tullar på export är numera sällsynta. Importtullar kan införas för att generera intäkter till staten eller för att skydda inhemska producenter från utländsk konkurrenskonkurrens:, vilket kallas protektionismprotektionism:. Eftersom tullar gör importerade varor dyrare blir inhemska alternativ mer attraktiva. De som gynnas av tullarna är vissa inhemska producenter som kan öka sin försäljning och vinstvinst:. Förlorarna är exportföretag i andra länder, inhemska importimport:örer och konsumenter, eftersom kostnaden för tullarna skickas vidare till dem via högre priser. Därigenom kan tullar även driva på inflationen i landet.

De samhällsekonomiska kostnaderna kan stiga ytterligare om andra länder svarar med att införa egna importtullar, vilket inte är ovanligt vid handelskonflikter. Om en sådan situation eskalerar kan det leda till ett handelskrig, vilket är skadligt för alla inblandade parterparter:.

Eftersom tullar innebär samhällsekonomiska förluster har det länge varit en ambition att reducera dem. Under efterkrigstiden har detta bland annat skett inom ramen för det allmänna tulltull:- och handelsavtalet GATTGATT: samt världshandelsorganisationen WTOWTO:. Där har de deltagande länderna fastställt principen om mest-gynnade-nation, vilket innebär att om ett land sänker tullarna gentemot ett annat land, ska samma förbättrade villkor erbjudas till alla WTOWTO:-medlemmar. På så vis motverkar det internationella handelssystemet diskriminering mellan länder.

Ett viktigt undantag från denna princip är att WTOWTO:-medlemmar kan ingå frihandelsavtal, vilket tillåter regionala överenskommelser med mer liberala villkor än vad WTOWTO:-reglerna föreskriver. Under de senaste decennierna har sådana avtal varit en viktig anledning till att tullarna generellt har sänkts i världen. Denna trendtrend: märks i alla regioner, men har varit särskilt tydlig i Sydost- och Ostasien samt i Afrika. Det är egentligen bara under de senaste åren som trenden mot lägre tullar har avbrutits, främst på grund av handelskonflikten mellan USA och Kina.

Att tullsatserna generellt har gått ner betyder dock inte per automatik att världshandeln har blivit friare. Vid sidan av tullar finns nämligen andra typer av handelshinderhandelshinder:, som har ökat i antal under de senaste åren.

Läs också

Handelshinder

Under år 2024 infördes 347 nya diskriminerande handelshinder i världen, vilket var ett färre antal än året innan. De liberaliserande åtgärderna minskade också i omfattning jämfört med föregående år. Antalet diskriminerande åtgärder översteg de liberaliserande, med ett netto på 238.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.