Kommunernas intäkter

Senast uppdaterad: 2024-08-01

Kommunernas intäkter uppgick under år 2023 till 861 miljarder kronor. Drygt 67 procent av kommunernas intäkter består av skatteintäkter. Mellan åren 2009-2023 har kommunernas intäkter vuxit med knappt 75 procent.

Till största del finansierar kommunerna sina verksamheter genom kommunalskatteintäkterna. Tillsammans med utjämningen och de generella statsbidragen utgör dessa knappt 83 procent av intäkterna. Resterande del kommer bland annat från riktade statsbidrag, som är öronmärkta för specifika ändamål, samt från olika typer av avgifter, till exempel för parkering och barnomsorg.
Över tid så har kommunernas intäkter fördelats relativt jämnt. De generella statsbidragen och intäkterna från utjämningsssystemet utgjorde år 2009 12,5 procent av de totala intäkterna medan motsvarande andel år 2023 var knappt 15,7 procent. Skattintäkterna utgjorde år 2009 68,2 procent av de totala intäkterna medan de år 2023 var knappt 67,2 procent.

Senast uppdaterad: 2024-08-01

av Simon Torstensson

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.

Offentlig ekonomi

Offentlig bruttoskuld - internationellt

Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP. Ett krav som flera länder inte lyckats leva upp till. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, endast cirka 32 procent av BNP.

23/10 2024

Budgetprocessen

Varje år lämnar finansministern tre typer av propositioner som rör statsbudgeten till riksdagen. På våren lämnas den ekonomiska vårpropositionen och på hösten budgetpropositionen för nästa år. Utöver dessa kan regeringen också lämna ändringsbudgetar.

30/9 2024

Kommunernas kostnader

Skola, äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning utgör centrala ansvarsområden för kommunerna. Tillsammans svarar de för knappt tre fjärdedelar av kommunernas totala kostnader.

13/9 2024

EU-avgiften

EU:s verksamhet finansieras av medlemsländernas avgifter. Den största delen kommer från en avgift som baseras på ländernas BNI. Enligt vissa sätt att räkna hör Sverige till de länder som betalar mest till EU, men enligt andra tillhör Sverige de som betalar minst.

30/8 2024

Regionernas intäkter

Regionernas intäkter uppgick till cirka 473 miljarder kronor under år 2023. Likt kommunerna finansieras regionernas verksamhet i huvudsak av intäkter från kommunalskatten samt intäkter från det kommunala utjämningssystemet .

24/7 2024

Statsskulden

Under och efter krisåren i början på 1990-talet ökade skulden kraftigt och var i mitten av årtiondet uppe i cirka 1 400 miljarder kronor. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, uppgick under dessa år till över 70 procent men har under senare år minskat och år 2023 uppgick den till 15,5 procent.

20/6 2024

Regionernas kostnader

Regionernas kostnader uppgick till cirka 469 miljarder kronor år 2023. Den stora merparten av detta svarade hälso- och sjukvården för. Regionernas helt dominerande inkomstkälla är skatteintäkter och statsbidrag.

19/6 2024

Inkomster och utgifter i offentlig sektor

Skatt är den överlägset viktigaste inkomstkällan för den offentliga sektorn. Om utgifterna är större än inkomsterna blir det finansiella sparandet negativt. Då behöver offentlig sektor låna för att täcka underskottet.

3/6 2024

Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida består av 27 olika utgiftsområden som rymmer flera hundra olika anslag. Till exempel utgifter för alla myndigheter och olika typer av transfereringar, som sjukpenning och arbetslöshetskassa.

7/3 2024

Statsbudgetens saldo

Från 1970 och fram till slutet av 1990-talet hade Sverige oftast negativa budgetsaldon, vilket innebar att staten hade ett lånebehov. De senaste 20 åren har dock positiva budgetsaldon varit relativt vanliga, vilket har gett staten möjlighet att amortera på statsskulden.

7/3 2024

Transfereringar till hushållen

Cirka en fjärdedel av de totala offentliga utgifterna utgörs av olika transfereringar till hushållen. Av dessa är ålderspensionen den största. Över tid har transfereringarna minskat som andel av BNP, men ökat utslaget på hela befolkningen och med hänsyn tagen till inflationen.

4/3 2024

Allt innehåll från "Offentlig ekonomi"