Statsskulden

Senast uppdaterad: 2025-02-07

Under och efter krisåren i början av 1990-talet ökade statsskulden kraftigt och nådde omkring 1 400 miljarder kronor vid mitten av årtiondet. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i förhållande till BNPBNP:, översteg då 70 procent. Under senare år har den dock minskat och uppgick år 2024 till 16,9 procent.

Statsskulden påverkas främst av balansen mellan statens inkomster och utgifter. När utgifterna överstiger inkomsterna behöver staten låna pengarpengar: för att täcka underskottet, vilket även innebär räntekostnader. Dessutom påverkas skulden av valutakursförändringar, eftersom den finansieras genom lån i både svensk och utländsk valutavaluta:.

Vid slutet av 2024 uppgick statsskulden till 16,9 procent av BNPBNP:. Genom att sätta skulden i relation till BNPBNP: kan man bedöma dess storlek i förhållande till landets ekonomi. Sedan 1990-talskrisen har statsfinanserna stärkts avsevärt, och skuldsättningen har således minskat. Som högst låg statsskulden på närmare 70 procent av BNPBNP: under tidigt 1990-tal. Nedgången beror på de besparingsåtgärder som genomfördes i mitten av 90-talet, tillsammans med en relativt stark ekonomisk tillväxttillväxt:. Staten har även överfört medel från AP-fonderna till statskassan och sålt aktier, bland annat i Telia. Dessutom har det finanspolitiska ramverket, som infördes i mitten av 90-talet, spelat en avgörande roll genom att sätta tydliga mål och restriktioner för finanspolitiken. Sammantaget har dessa faktorer lett till att statsskulden, mätt som andel av BNPBNP:, minskat i snabb takt.

Internationellt sett är Sveriges statsskuld låg, och vi tillhör de EUEU:-länder med lägst offentlig skuldsättning. Detta framgår vid en jämförelse av den så kallade MaastrichtskuldenMaastrichtskulden:, som omfattar den samlade skulden för både staten och kommunerna. I den okonsoliderade skulden, som visas i diagrammet ovan, ingår även statliga myndigheters innehav av statspapperstatspapper:. Det är denna okonsoliderade skuld som RiksgäldenRiksgälden: använder som mått och som ligger till grund för statsskuldsräntorna.

RiksgäldenRiksgälden: ansvarar för att förvalta statsskulden och har i uppdrag att minimera kostnaderna samtidigt som riskerna hålls under kontroll. Deras arbete grundar sig på ekonomiska bedömningar, inte politiska beslut. Det är också dessa kostnader och risker som avgör hur stor andel av skulden som finansieras i svensk respektive utländsk valutavaluta:.

Under 2023 finansierades statsskulden huvudsakligen genom lån i svenska kronor via obligationerobligationer: och i viss mån genom statsskuldsväxlar. Resterande del lånades av stora pensionsfonder, försäkringsbolag, kommersiella banker och Sveriges Riksbank, men även av utländska centralbanker.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.