Vad är värnskatt?
Publicerad: 2014-09-11
Värnskatten har inte direkt varit i hetluften under valrörelsen, men det hindrar inte väljarna från att vilja informera sig om den. Faktum är att det är den mest googlade frågan inför valet.
Den populäraste politiska frågan som ställs inför valet är enligt Google: Vad är värnskatt? Med tanke på att värnskattenvärnskatten: hittills inte intagit första parkett i debatten kan man tycka att detta är lite förvånande, men förmodligen har den googlande allmänheten rätt. VärnskattenVärnskatten: förjänar lite mer uppmärksamhet. Inte minst eftersom samtliga tre rödgröna partier lagt förslag som kommer att påverka den. Eller rättare sagt, påverka hur mycket skatt man kan komma att betala på en löneökning.
Svaret på frågan
Men låt börja med svaret på frågan som uppenbarligen så många ställer sig: Vad är värnskattvärnskatt:? Väldigt kortfattat är värnskattenvärnskatten: den extra statliga inkomstskatt på ytterligare 5 procent som man börjar betala på årsinkomster över 615 700 kronor, det vill säga en månadslön på 51 300 kronor. På all inkomstinkomst: över det beloppet betalar man kommunal skatt (32 procent) plus statlig inkomstskatt (20 procent) plus värnskattvärnskatt: (5 procent). Totalt 57 procent skatt alltså.
Att de extra fem procenten kallas för värnskattvärnskatt: beror på att den från början endast var tänkt som en temporär åtgärd efter 1990-talskrisen. När den infördes 1995 stod det faktiskt i lagtexten att den skulle avskaffas tre år senare, men så blev det alltså inte. Istället bytte den namn och blev en del av den statliga inkomstskatten.
60 till 63 procent
Även om värnskattens själva existens inte är på tapeten, är ändå frågan om den högsta marginalskattenmarginalskatten: mycket aktuell. Samtliga rödgröna partier har nämligen lagt förslag som innebär att den höjs ytterligare. Förslagen ser lite olika ut, men konsekvenserna av dem är likartade. De leder alla fram till att den högsta marginalskattenmarginalskatten: stiger till mellan 60 och 63 procent.
Vänsterpartiets och Socialdemokraternas förslag är till uppläggen relativt lika. De går båda ut på att jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: ska minska när man nått en viss inkomstinkomst:. Ju mer arbete och inkomstinkomst: över en viss nivå, desto mindre jobbskatteavdrag alltså. I Socialdemokraternas fall börjar minskningen vid en månadslön på 60 000 kronor och i Vänsterpartiets fall vid 30 000 kronor. Minskningen fortsätter sedan tills jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: är nere på noll. I Socialdemokraternas förslag inträffar det vid 116 000 kronor i månaden och i Vänsterpartiets förslag vid 50 000 kronor i månaden.
Lägre skatt vid högre lön?
Vad innebär då en minskning av jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget:? Enklast är att tänka på det som en skattehöjning. Ju snabbare minskning, desto mer ökar skatten i det intervallet där minskningen sker. I och med att Vänsterpartiet minskar jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: snabbare än Socialdemokraterna (i ett smalare inkomstintervall), ökar marginalskattenmarginalskatten: mer med Vänsterpartiets förslag. Vänsterpartiet föreslår i praktiken att den maximala marginalskattenmarginalskatten: ska höjas från dagens 57 procent till 63 procent. Socialdemokraterna föreslår en ökning till 61 procent.
Gemensamt för båda partiernas förslag är att när jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: väl är helt borttaget, faller marginalskattenmarginalskatten: tillbaka till dagens maximala nivå på 57 procent. Med Vänsterpartiets förslag är det alltså mer lönsamt att jobba ihop till en löneökning för den som tjänar 50 000 kronor i månaden, än för den som tjänar 37 000 kronor.
Miljöpartiets förslag innebär inte någon avtrappning av jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget:. De föreslår istället att man inför en tredje nivå i den statliga inkomstskatten. Den tredje nivån innebär att marginalskattenmarginalskatten: ökar med tre procent på månadslöner över 40 000 kronor. Så istället för att betala 52 procent på nästa löneökning, om man tjänar 40 000 kronor i månaden, betalar man 55 procent. Och istället för 57 procent betalar man 60 procent i skatt på löneökningar, om man tjänar 52 000 kronor i månaden eller mer.
Ger detta skatteintäkter?
Ett av skälen till varför man vill öka den högsta marginalskattenmarginalskatten: är för att få in ytterligare skattemedel. Socialdemokraterna talar till exempel om att den höjda marginalskattenmarginalskatten: kommer att ge ett tillskott på 1,3 miljarder kronor. Forskningen ger dock en annan bild. Långtidsutredningen tittade redan 2011 på frågan och kom fram till att dagens värnskattvärnskatt:, alltså höjningen av marginalskattenmarginalskatten: från 52 till 57 procent, kan tas bort utan att statens skatteintäkterstatens skatteintäkter: behöver minska. Det råder stor enighet om denna slutsats, vilket bland annat framgår av rapporter från Finanspolitiska rådet, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) och Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO).
Att intäkterna nödvändigtvis inte ökar när man höjer skattesatsen beror på att skatter påverkar vårt beteende. När skatten blir tillräckligt hög påverkas vår vilja att anstränga oss för att göra karriär och öka våra inkomster. De uteblivna inkomstinkomst:ökningarna gör att den totala lönesumman i ekonomin hålls tillbaka. Detta i sin tur inverkar negativt inte bara på den kommunala och statliga inkomstskatten, utan även på intäkterna från exempelvis momsmoms: och arbetsgivaravgiftarbetsgivaravgift:.
Så om anledningen till varför många just nu googlar värnskattenvärnskatten: är för att ta reda på om den kan drabba en själv, kanske man bör tänka ytterligare ett led framåt. För även om det är någon annan som betalar skatten kan man påverkas indirekt, genom att de mest högproduktiva och därmed välbetalda jobben i Sverige blir mindre attraktiva. Visserligen uppnås en utjämning av inkomsterna eftersom skatten bara drabbar höginkomsttagare, men om skatteintäkterna samtidigt faller är det svårt att se några riktiga vinnare.
Läs mer:
Marginalskatt - internationellt
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.