Hitta direkt
Aktuella frågor
Användningen av ekonomiska styrmedel för att påverka konsumenternas beteenden, turbulensen på börsen och USA:s ökade tullar är tre aktuella frågor. Vill du veta mer? Läs de senaste artiklarna om huruvida prisökningar faktiskt kan förändra konsumenternas beteende, svängningarna på finansmarknaderna och vilka effekter tullarna har på den svenska ekonomin.
- Skatt2025-08-14
En skatt på läsk?
Världshälsoorganisationen (WHO) föreslår en 50-procentig skatt på läsk, alkohol och tobak. En åtgärd som enligt beräkningar kan rädda 50 miljoner liv till år 2035. I Sverige bidrar en kost med mer socker till en växande sjukdomsbörda, och utvecklingen går åt fel håll.
- Makroekonomi2025-04-11
Tullar i fokus - därför påverkas börsen, valutor och räntor
USA:s handelspolitik har skapat stora rörelser i världsekonomin. Besked om nya tullar har lett till kraftiga svängningar på börserna samt påverkat valutakurser och räntenivåer. Det här beror till stor del på ökad osäkerhet och förväntningar om minskad handel.
- Makroekonomi2025-04-08
Hur fungerar tullar?
Det pågår intensiva diskussioner om hur USA:s ökade tullar påverkar vår ekonomi. Samtalen kretsar kring hot mot frihandeln, risker för inflation och effekter på tillväxten. Det råder också frågetecken kring syftet med att höja eller sänka tullarna, samt vilken påverkan detta får på Sveriges ekonomi.

Styrräntan
I augusti beslutade RiksbankenRiksbanken: att lämna styrräntan oförändrad på två procent. Beslutet grundas på att inflationen har stigit mer än väntat, men uppgången bedöms vara tillfällig och väntas framöver avta mot inflationsmålet på två procent. Samtidigt är konjunkturen svag och tillväxten fortsatt låg. Det finns därför en viss sannolikhet för ytterligare en räntesänkning under året.
LÄS MERKonjunkturen
Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunkturlågkonjunktur:. Den ekonomiska återhämtningen som inleddes under andra halvan av 2024 bromsade in i början av 2025, till stor del på grund av en ökad osäkerhet i omvärlden. Konjunkturen påverkas av faktorer som investeringar, konsumtion samt inhemska och globala händelser, och mäts ofta genom förändringar i bruttonationalprodukten (BNPBNP:). En lågkonjunkturlågkonjunktur: innebär en avtagande BNPBNP:-tillväxttillväxt: och stigande arbetslöshetarbetslöshet:, medan en högkonjunkturhögkonjunktur: kännetecknas av en stark tillväxttillväxt: och låg arbetslöshetarbetslöshet:.
- Makroekonomi2025-08-28
Barometerindikatorn
Konjunkturinstitutets Barometerindikator steg i augusti, men det allmänna stämningsläget är fortfarande svagare än normalt. Samtliga sektorer bidrog till uppgången. Inom näringslivet är stämningsläget nu nära det historiska genomsnittet, medan hushållen fortsatt är mer pessimistiska än normalt.
- Makroekonomi2025-06-04
BNP
Under det första kvartalet 2025 minskade Sveriges Bruttonationalprodukt (BNP) med 0,2 procent jämfört med föregående kvartal. Jämfört med samma period 2024, och efter kalenderkorrigering, ökade BNP med 0,9 procent. För helåret 2024 ökade BNP med en procent i jämförelse med helåret 2023.
- Makroekonomi2025-06-18
Hög- eller lågkonjunktur?
Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin fortsätter vara i en lågkonjunktur under helåret 2025 som sen fortgår även det nästkommande året.
- Räkna ut din skatt
- Din marginalskatt
- Räkna på inflationen
- Jämför skatten mellan länder

Arbetsmarknad
Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshetarbetslöshet: i Europa. Samtidigt har vi en jämförelsevis hög sysselsättningsgrad. Att det är så kan verka konstigt, men det är rimligt och förklaras av att Sverige har ett högt arbetskraftsdeltagandearbetskraftsdeltagande:. I förhållande till andra länder är det många personer som antingen har en sysselsättningsysselsättning: eller aktivt söker jobb.
- Arbetsmarknad2025-08-22
Arbetskraften
Sverige har ett högt arbetskraftsdeltagande. Enligt säsongsrensade och utjämnade siffror uppgick arbetskraften i juli till 5 766 000 personer. Av dessa var 91 procent sysselsatta och nio procent arbetslösa. Säsongsrensat och utjämnat uppgick arbetskraftstalet till 75,6 vilket är något lägre än i juni.
- Arbetsmarknad2025-07-25
Arbetslöshet
I juli var 474 100 personer arbetslösa, mätt enligt AKU. Det motsvarar 8 procent av arbetskraften. Säsongsrensat och utjämnat uppgick arbetslösheten till 8,7 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående månad. Enligt Arbetsförmedlingens statistik var arbetslösheten 7,1 procent i juli.
- Arbetsmarknad2025-08-22
Sysselsättningsgrad
I juli var 71,3 procent av befolkningen mellan 15-74 år sysselsatta. I säsongsrensade och utjämnade siffror låg andelen på 69 procent, vilket är i linje med föregående månad.

Sakområden
På hemsidan finns över 850 artiklar och faktasidor, fördelade på tio sakområden: makroekonomimakroekonomi:, skatt, arbetsmarknad, finansiell ekonomi, företagande, offentlig ekonomi, utbildningutbildning: och forskning, klimatklimat: och miljömiljö:, nationalekonomisk teori samt regional statistik. Det finns även ett fokusområde med fördjupningar kring energifrågor.
Makroekonomi
Här presenteras fakta om inflation och styrräntor, BNP och tillväxt, konjunkturindikatorer, investeringar, utrikeshandel, hushållens ekonomi och bostäder.
Skatt
Här presenteras fakta om skatt på arbete, kapital och mer
Arbetsmarknad
Här presenteras fakta om arbetslöshet, sysselsättning och löner
Finansiell ekonomi
Här presenteras fakta om banksektorn, valutor och finansiella tillgångar
Företagande
Här presenteras fakta om näringslivet, entreprenörskap och företagande i offentlig sektor
Offentlig ekonomi
Här presenteras fakta om kommunsektorns ekonomi, EU- och statsbudgeten
Utbildning och forskning
Här presenteras fakta om utbildningsnivå, utgifter för utbildning och forskning och studieresultat
Klimat och miljö
Här presenteras fakta om klimatförändringar, växthusgaser och hållbar utveckling
Nationalekonomisk teori
Här presenteras nationalekonomiska teorier och begrepp
Fokus Energi
Fördjupning om energisystemet, kraftslagen och framtidens energibehov
Regional statistik
Ekonomifakta har sammanställt 18 nyckeltal för att jämföra Sveriges kommuner och 14 nyckeltal för att jämföra regionerna. På ett enkelt sätt får du en snabb överblick över hur din kommun står sig i förhållande till andra kommuner och till rikssnittet.
Inflation
RiksbankenRiksbanken: har som mål att inflationen ska uppgå till två procent per år, mätt med KPIFKPIF: (konsumentprisindex med fast räntaränta:). Under 2025 har inflationen legat inom spannet två till tre procent. Med inflationinflation: avses en allmän ökning av prisnivån i ekonomin, det vill säga att varorvaror: och tjänstertjänster: blir dyrare.
- Makroekonomi2025-08-15
Inflation
Inflationen enligt KPIF uppgick till 3 procent i juli. Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-EX) var 3,2 procent i juli, något lägre jämfört med juni.
- Makroekonomi2025-08-14
Inflationsmål - internationellt
Syftet med inflationsmålet är att säkerställa prisstabilitet och skapa en förutsägbar ekonomisk miljö som gynnar tillväxt. Efter en kraftig ökning de senaste åren har inflationen nu sjunkit och ligger nära inflationsmålet på två procent.
- Makroekonomi2025-06-17
Prognoser om inflationen i Sverige
Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet bedömer att inflationen kommer att ligga nära inflationsmålet på två procent under 2025 och 2026.