Ha koll.
Få lugn.
Aktuella frågor
Turbulensen på börsen, USA:s ökade tullar och stigande livsmedelspriser är tre aktuella frågor. Vill du veta mer? Läs de senaste artiklarna om svängningarna på finansmarknaden, hur tullar påverkar Sveriges ekonomin och prisutvecklingen på livsmedel.
- Makroekonomi2025-04-11
Tullar i fokus - därför påverkas börsen, valutor och räntor
USA:s handelspolitik har skapat stora rörelser i världsekonomin. Besked om nya tullar har lett till kraftiga svängningar på börserna samt påverkat valutakurser och räntenivåer. Det här beror till stor del på ökad osäkerhet och förväntningar om minskad handel.
- Makroekonomi2025-04-08
Hur fungerar tullar?
Det pågår intensiva diskussioner om hur USA:s ökade tullar påverkar vår ekonomi. Samtalen kretsar kring hot mot frihandeln, risker för inflation och effekter på tillväxten. Det råder också frågetecken kring syftet med att höja eller sänka tullarna, samt vilken påverkan detta får på Sveriges ekonomi.
- Makroekonomi2025-03-20
Livsmedelspriserna stiger i takt med producentpriserna
Sedan januari år 2019 har den allmänna prisnivån i Sverige ökat med 28 procent medan livsmedelspriserna har ökat med nästan 38 procent. Men Sverige är inget undantag utan följer den genomsnittliga utvecklingen inom EU.

Ekonomifakta reder ut frågor om världshandeln
Just nu dyker nya nyheter upp varje dag om ökade tullar och hur de påverkar vår ekonomi. Det kan vara svårt att hänga med och förstå hur allt hänger ihop. Vi på Ekonomifakta finns här för att ge svar på dina frågor. Här kan du bland annat läsa vanliga frågor och svar om makroekonomi, utforska artiklar där vi går in på djupet, eller hitta till våra faktasidor om utrikeshandel. Hittar du inte det du söker? Tveka inte att mejla in din fråga till ekonomifakta@ekonomifakta.se, så hjälper vi dig!
Läs mer om tullarKommunalskatten år 2025
Nyligen har nästa års kommunalskatter presenterats, generellt höjs den kommunala skattesatsen men vet du hur det blir i just din kommun?
Läs mer här
Arbetsmarknad
Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet i Europa. Samtidigt har vi en jämförelsevis hög sysselsättningsgrad. Att det är så kan verka konstigt, men det är rimligt och förklaras av att Sverige har ett högt arbetskraftsdeltagande. I förhållande till andra länder är det många personer som antingen har en sysselsättning eller aktivt söker jobb.
- Arbetsmarknad2025-04-24
Arbetskraften
Sverige har ett högt arbetskraftsdeltagande. Enligt säsongsrensade och utjämnade siffror uppgick arbetskraften i mars till 5 755 000 personer. Av dessa var 91 procent sysselsatta och 9 procent arbetslösa. Säsongsrensat och utjämnat uppgick arbetskraftstalet till 75,5 vilket är något högre än i februari.
- Arbetsmarknad2025-04-24
Arbetslöshet
I mars var 485 700 personer arbetslösa, mätt enligt AKU. Det motsvarar 8,5 procent av arbetskraften. Säsongsrensat och utjämnat uppgick arbetslösheten till 8,8 procent, vilket är något högre än föregående månad. Enligt Arbetsförmedlingens statistik var arbetslösheten 7,1 procent i mars.
- Arbetsmarknad2025-04-24
Sysselsättningsgrad
I mars var 68,7 procent av befolkningen mellan 15-74 år sysselsatta. I säsongsrensade och utjämnade siffror låg andelen på 69,3 procent, vilket är något högre än föregående månad.
- Räkna ut din skatt
- Din marginalskatt
- Räkna på inflationen
- Jämför skatten mellan länder

Konjunkturen
Konjunktur avser de cykliska svängningarna i ekonomisk aktivitet över tid. Det beskriver hur en ekonomi rör sig mellan perioder av hög aktivitet (högkonjunktur) och låg aktivitet (lågkonjunktur). Konjunkturen påverkar sysselsättning, produktion och efterfrågan, och den mäts oftast genom BNP. Dessa cykler kan påverkas av faktorer som investeringar, konsumtion och externa händelser.
- Makroekonomi2025-03-26
Svagt ekonomiskt stämningsläge i mars
Konjunkturinstitutets barometerindikator föll i mars till 95,2, vilket signalerar ett dämpat stämningsläge. Hushållens konfidensindikator sjönk kraftigt, och även detaljhandeln och tjänstesektorn försvagades.
- Makroekonomi2025-03-31
BNP-prognos
År 2024 var tillväxten svag, men de flesta prognosmakare förutspår en starkare ekonomisk tillväxt under 2025. Därefter väntas ekonomin växa med drygt 2 procent.
- Makroekonomi2025-03-31
Hög- eller lågkonjunktur?
Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin fortsätter vara i en lågkonjunktur under helåret 2025 som sen fortgår även det nästkommande året.

Sakområden
På hemsidan finns det över 850 artiklar och faktasidor. Sidorna är fördelade utifrån tio sakområden; makroekonomi, skatt, arbetsmarknad, finansiell ekonomi, företagande, offentlig ekonomi, utbildning och forskning, klimat och miljö, nationalekonomisk teori samt regional statistik. Det finns även två fokusområden med fördjupningar inom energi- och EU-frågor.
Makroekonomi
Här presenteras fakta om BNP, inflation, hushållens ekonomi och handel
Skatt
Här presenteras fakta om skatt på arbete, kapital och mer
Arbetsmarknad
Här presenteras fakta om arbetslöshet, sysselsättning och löner
Finansiell ekonomi
Här presenteras fakta om banksektorn, valutor och finansiella tillgångar
Företagande
Här presenteras fakta om näringslivet, entreprenörskap och företagande i offentlig sektor
Offentlig ekonomi
Här presenteras fakta om kommunsektorns ekonomi, EU- och statsbudgeten
Utbildning och forskning
Här presenteras fakta om utbildningsnivå, utgifter för utbildning och forskning och studieresultat
Klimat och miljö
Här presenteras fakta om klimatförändringar, växthusgaser och hållbar utveckling
Nationalekonomisk teori
Här presenteras nationalekonomiska teorier och begrepp
Elfakta
Fördjupning om energisystemet, kraftslagen och framtidens energibehov
Fokus Avtalsrörelsen
Fördjupning om avtalsrörelsen 2025
Regional statistik
Ekonomifakta har sammanställt 18 nyckeltal som jämför Sveriges kommuner och 14 nyckeltal som jämför Sveriges län. På ett enkelt sätt får du snabbt en bild av hur din kommun står sig i förhållande till andra kommuner och rikssnittet.
Inflation
Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger i ekonomin, eller att de varor och tjänster vi konsumerar blir dyrare. Inflationen har stigit kraftigt det senaste året i många länder men är nu på väg ner igen.
- Makroekonomi2025-04-15
Inflation
Inflationen enligt KPIF uppgick till 2,3 procent i mars. Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-EX) var nästan 3 procent i mars, något lägre jämfört med februari.
- Makroekonomi2025-04-11
Inflationsmål - internationellt
Syftet med inflationsmålet är att säkerställa prisstabilitet och skapa en förutsägbar ekonomisk miljö som gynnar tillväxt. Efter en kraftig ökning de senaste åren har inflationen nu sjunkit och ligger nära inflationsmålet på två procent.
- Makroekonomi2025-03-27
Prognoser om inflationen i Sverige
Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet ser framför sig att inflationen väntas ligga runt Riksbankens inflationsmål på 2 procent under år 2025 och 2026.