Många med bidrag

Publicerad: 2007-04-26

Trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur får en stor andel av befolkningen delar av sin inkomst från bidrag. Bidragsberoendet skiljer sig åt både regionalt och mellan åldrar. På 30 år har andelen personer mellan 20-64 år som får vissa delar av sin försörjning via bidrag ökat från 10 till 20 procent.

Arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade samt de med ekonomiskt biståndekonomiskt bistånd: är fyra stora grupper av människor som får transfereringar från det offentliga. Vid lågkonjunkturer brukar antalet personer med bidragbidrag: öka. Däremot minskar inte antalet i samma grad vid högkonjunkturer.

Svenskarnas inkomster

I Statistiska centralbyråns tidsskrift VälfärdVälfärd: har de tittat på var individer i Sverige får sin nettoinkomstnettoinkomst: ifrån. År 2004 var de sammanlagda nettoinkomsterna för de mellan 20-64 år nära 960 miljarder kronor.
Av dessa kom:

• 80 procent inkomster från kapitalkapital:-, närings eller löneinkomster.
• 9 procent kom från pension, studiemedel eller föräldrainkomst.
• 11 procent från arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt övriga behovsprövade bidragbidrag:.

Det betyder att drygt 100 miljarder gick till sjukpenning, arbetsmarknadsstöd och SA med flera. Som jämförelse kan nämnas att räntorna på statsskulden uppgick till drygt 50 miljarder kronor och utgifterna för försvaret till drygt 40 miljarder kronor samma år.

Självförsörjande eller beroende?

Tittar man på hur många som kan sägas vara helt självförsörjande, det vill säga de som haft en inkomstinkomst: som inte innehöll något bidragbidrag: från samhället, var det mindre än var tredje person 2004. Detta betyder således att 70 procent har någon form av bidragbidrag:, till exempel studiemedel eller barnbidrag.

För många handlar det dock om en marginell del av inkomsten som kommer från bidragbidrag:. Ungefär 60 procent av befolkningen har en inkomstinkomst: som till 90 procent består av inkomster från lönlön:, kapitalkapital: eller näringsverksamhetnäringsverksamhet:. Resterande del kommer alltså från bidragbidrag:.

Småländska 50-åringar minst beroende

De delar i Sverige som hade högst andel av befolkningen 20-64 år som var självförsörjande var i, och omkring, stortstäderna samt i Småland och Västergötland. De som hade lägst självförsörjningsgrad var de norra regionerna, till exempel Haparanda och Övertorneå.

Det finns inte bara regionala skillnader utan även åldersskillnader. Personer i åldrarna runt 50 år var de som var mest självförsörjande. Bland de över 64 år var själförsörjandegraden lägre av förklarliga skäl, som till exempel pensionsinkomster.

Delar av sin försörjning från det offentliga

När sjukskrivningarna var som allra högst i början på 2000-talet var debatten intensiv om skälen till detta och lösningarna många för att minska antalet. De senaste åren har sjukskrivningarna minskat och personer med SA ökar inte lika mycket som tidigare. Men totalt sett har bidragstagandet ändå fortsatt att öka med en topp i mitten på 1990-talet. Av de mellan 20-64 år fick drygt 20 procent delar av sin försörjning via bidragbidrag: från det offentliga 2005.

Andelen personer med viss offentlig försörjning

Procent av befolkningen 20-64 år, 1970-2005

Källa: Socialförsäkringsutredningen

Uppdelning på olika bidrag

De flesta av transfereringarna ökar när det är lågkonjunkturlågkonjunktur: i den svenska ekonomin. LågkonjunkturLågkonjunktur: brukar betyda fler arbetslösa och fler socialbidragstagare. Detta syns i diagrammet om man till exempel tittar på nivån 1995. Aktivitets och sjukersättning ökar trendmässigt nästan oavsett hög- eller lågkonjunkturlågkonjunktur:.

Gruppen med sjukskrivna beter sig lite annorlunda och ökar oftast då sysselsättningen ökar. Detta samband kan enklast förklaras av att om fler är sysselsatta finns det fler som kan bli sjukskrivna. Detta samband håller självklart inte vid regelförändringar eller ändringar i administrationen och hanteringen.

Andel personer med viss offentlig försörjning, 1970-2005

Procent av befolkning, folkbokförd i Sverige, 20-64 år

Källa: Socialförsäkringsutredningen

Sedan 1970 har andelen personer med viss offentlig försörjning ökat från drygt 10 procent till drygt 20 procent. Det betyder att drygt 500 000 fler personer mellan 20-64 får delar av sin försörjning från det offentliga idag jämfört med 30 år sedan. Detta trots att vi just nu befinner oss i en högkonjunkturhögkonjunktur:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.