Bra affär att anställa pensionärer

Publicerad: 2010-04-14

Fler väljer att skjuta upp sin pensionering och skattesystemets utformning gör att detta kan vara en lönsam affär, både för den enskilde arbetstagaren och för arbetsgivaren.

Tänk dig in i rollen som arbetsgivarearbetsgivare:. Du har en vakans och tre kandidater framför dig. En 66-åring, en 40-åring och en 25-åring. Gemensamt för dem är att de vill ha ut 20 000 kronor efter skatt. Även om de har lite olika styrkor bedömer du att alla klarar jobbet lika bra. Har det då någon betydelse vem du anställer? Ja, sett till kostnaderna har det sannerligen det. Skälet är att de tre kandidaterna beskattas olika.

Samma lön – olika kostnader

Om vi börjar med att jämföra 40-åringen med 25-åringen, så är deras inkomstskatt lika hög. De har nämligen ett lika stort grundavdraggrundavdrag:, alltså den del av inkomsten som är helt skattebefriad, och ett lika stort jobbskatteavdrag. Så långt ingen skillnad. Men eftersom du är arbetsgivarearbetsgivare: måste du även ta hänsyn till arbetsgivaravgiften och för 25-åringen är denna bara hälften så hög som för 40-åringen. Skillnaden beror på att ungdomar generellt har det svårt att slå sig in på den svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden:, bland annat på grund av höga ingångslöner. En lägre arbetsgivaravgiftarbetsgivaravgift: är tänkt att mildra denna problematik en del. I kronor räknat betyder skillnaderna i arbetsgivaravgiftarbetsgivaravgift: att 40-åringen kostar 34 500 kronor i månaden, medan 25-åringen endast kostar 30 300 kronor. Samma nettolönnettolön: – olika kostnader för dig som arbetsgivarearbetsgivare:.

Hittills i jämförelsen verkar 25-åringen vara ett starkt alternativ, men hur är det med 66-åringen som ännu inte är intresserad av att pensionera sig? Han vill också ha ut 20 000 efter skatt. Hur är hans skatt? Svaret är lägre. Ganska mycket lägre dessutom.

Eftersom vår tredje sökande är över 65 år får han ta del av det förhöjda grundavdraget som infördes 2009 och som förstärktes ytterligare 2010. Jämfört med de andra kandidaterna betyder det att en större del av hans inkomstinkomst: är helt skattebefriad. Dessutom är jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: större för personer över 65 år. Förstärkningarna i grundavdraget och jobbskatteavdragetjobbskatteavdraget: innebär att 66-åringen, totalt sett, har en mer förmånlig inkomstskatt. Det betyder att hans bruttolönbruttolön: inte behöver vara lika hög som de övriga kandidaternas; netto blir det ändå lika mycket. Och lägre bruttolönbruttolön: innebär förstås lägre kostnader för dig som arbetsgivarearbetsgivare:. Så här långt framstår alltså 66-åringen som det hetaste alternativet.

90 000 kronor i skillnad

När man sedan även räknar in arbetsgivaravgiften förstärks 66-åringens position ytterligare. Arbetsgivaravgiften för honom är nämligen reducerad till knappt en tredjedel av den normala nivån. Denna nedsättning är alltså större än den som 25-åringen får ta del av. Summa summarum innebär det att du som arbetsgivarearbetsgivare: endast behöver betala 27 100 kronor för 66-åringen. Detta är 7 400 kronor lägre i månaden jämfört med 40-åringen och 3 200 kronor lägre än för 25-åringen. På ett helt år blir skillnaden nära 90 000 kronor till 66-åringens favör jämfört med 40-åringen, och uppemot 40 000 kronor jämfört med 25-åringen. Samma nettolönnettolön: – helt olika arbetskraftskostnader.

Detta stiliserade exempel, som också sammanfattas i diagrammet ovan, fångar givetvis inte alla relevanta aspekter, vare sig ur arbetsgivarens perspektiv eller ur arbetstagarens. Men det visar ändå på hur mycket åldern kan påverka i dagens skattesystem. Frågan är bara om det har någon betydelse? Väljer folk att fortsätta arbeta trots att de uppnått pensionsålder?

Ingen övre åldergräns

För det första måste man slå fast att det här med pensionsålder inte är hugget i sten. I Sverige kan du börja plocka ut de inkomstgrundade delarna av din ålderspension från det att du fyllt 61 år, men någon övre åldergräns finns inte. Det betyder att du kan fortsätta att jobba hur länge du vill, bara du och din arbetsgivarearbetsgivare: är överens. Den gräns som finns är att efter 67 år ändras formerna för anställningen så att den tidsbegränsas.

Lagstiftningen fäller alltså inte per automatik ner ridån över yrkeslivet vid 65 år, och detta verkar nu allt fler ta fasta på. Att det finns företagföretag: som specialiserat sig på att hyra ut konsulter över 65 år, är ett exempel på detta. Och det är inte bara konsultjobben som ökar. Nyligen kom siffror från Statens pensionsverk som visade att 80 procent av de statsanställda som fyllde 65 år förra året valde att skjuta upp sin pensionering. På fem år har den andelen ökat med hela 300 procent! Att förklara hela denna ökning med förändringarna som gjorts i skattesystemet är naturligtvis inte rimligt. Men att skatterna ändå påverkar en hel del går inte att bortse ifrån. När det kommer till kritan är ju plånboken trots allt ganska viktig för de flesta av oss, vare sig vi är arbetsgivarearbetsgivare: eller pensionärer.

I tabellen nedan kan du se hur vi räknat. Som ytterligare information visar den sista kolumnen hur det hade sett ut om 66-åringen hade begärt samma bruttolönbruttolön: som de övriga två. Den totala arbetskraftskostnaden hade då fortfarande varit klart lägst, men skillnaden hade inte blivit riktigt lika stor. 66-åringen hade då också kunnat glädja sig åt att kvittera ut 1 084 kronor mer i månaden efter skatt i jämförelse med de andra två.

Skatteuträkningar för de tre kandidaterna

Källa: Skatteverket och beräkningar av Ekonomifakta
Beräkningen avser inkomstinkomst:året 2010 och genomsnittliga värden för kommunalskatt och begravningsavgift har använts (31,56 % respektive 0,22 %).

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.