Offentlig bruttoskuld - internationellt

Senast uppdaterad: 2024-10-23

Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP. Ett krav som flera länder inte lyckats leva upp till. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, endast cirka 32 procent av BNP.

Stabilitets- och tillväxtpakten inom EUEU: föreskriver att den offentliga konsoliderade bruttoskulden, MaastrichtskuldenMaastrichtskulden:, inte får överstiga 60 procent av BNP . Ett annat kriterium är att budgetunderskottet för ett enskilt år inte får vara större än tre procent. Flera länder har under lång tid haft problem att uppfylla dessa krav. Framför allt ökade skuldsättningen i samband med finanskrisen 2008-2009 och även under den efterföljande krisen i euroområdeteuroområdet:. Den genomsnittliga skuldkvoten steg då kraftigt i EUEU: och ligger idag på cirka 82 procent. Några länder har till och med en skuldsättning som större än 100 procent av BNPBNP:. Särskilt Grekland och Italien sticker ut i detta sammanhang.

En hög offentlig skuldsättning innebär att utrymmet för finanspolitiska stimulanser i lågkonjunkturer blir mindre. För att tillåta visst svängrum när coronapandemin slog till beslutade dock EUEU: i mars 2020 att reglerna inte ska omfatta satsningar som görs för att motverka krisen. Trots lättnaden innebär skillnaderna i skuldsättning att EUEU:-länderna har lite olika förutsättningar för att bedriva expansiv finanspolitikfinanspolitik:.

Över tid kan skuldsättningen minska antingen genom amorteringar på skulden, eller om BNPBNP: stiger snabbare än skuldsättningen. På samma sätt kan skuldkvoten öka om det blir lågkonjunkturlågkonjunktur: och BNPBNP: faller, eller om skulden växer snabbare än BNPBNP:.

Sedan toppnoteringen i samband med 90-talskrisen har Sveriges skuldsättning minskat trendmässigt. Kortare avbrott med en något ökad skuldkvotskuldkvot: har visserligen inträffat i samband med lågkonjunkturer, men den övergripande trenden har varit nedåtgående. En viktig förklaring till det är det finanspolitiska ramverk som kom på plats under tidigt 90-tal och som därefter utvecklats vidare. Redan år 2000 understeg den svenska skuldsättningen 60 procent och är idag nere på cirka 31 procent. Detta gör Sverige till ett av de minst offentligt skuldsatta länderna i EUEU:.

Det andra kravet, att budgetunderskottet för ett enskilt år inte får vara större än tre procent, har även det visat sig svårt att leva upp till. Under 2023 så klarade drygt hälften av länderna det här målet. Störst underskott hade Italien vars underskott motsvarade en andel på hela 8 procent. Snittet för EUEU: var även det högt och den genomsnittliga andelen var 7,4 procent. Sverige hade ett underskott som motsvarade cirka 0,6 procent vilket var sjätte bäst i hela EUEU:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.