Statsbudgetens saldo

Senast uppdaterad: 2025-01-30

Statsbudgetens saldoStatsbudgetens saldo: för 2024 visade ett underskott på 104,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 123,8 miljarder kronor jämfört med 2023. Denna skillnad beror främst på att utgifterna var högre under 2024. Mellan 1970 och slutet av 1990-talet hade Sverige oftast negativa budgetsaldon, vilket innebar att staten behövde låna pengarpengar:. Under de senaste 20 åren har dock positiva budgetsaldon varit relativt vanliga, vilket har gett staten möjlighet att amortera på statsskulden.

Som figuren ovan visar var underskott i statens budgetbudget: mer regel än undantag under 1970-, 80- och 90-talen. Särskilt under nittiotalskrisen blev underskotten betydande. Denna statsfinansiella kris blev dock utgångspunkt för en genomgripande förändring av det finanspolitiska ramverket . Förändringarna drevs också på av EUEU:-medlemskapet, som medförde krav på att följa Maastrichtfördraget och senare också stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. En viktig förändring som genomfördes i slutet av 1990-talet var att ett överskottsmål för statens finanserfinanser: inrättades. Även själva budgetprocessen förändrades på flera punkter. Detta stramare ramverk har bidragit till väsentligt starkare statsfinanser under de senaste 20 åren.

Statsbudgeten redovisas i huvudsak på kassamässiga grunder. Med det menas att betydande belopp har kunnat förskjutas framåt eller bakåt mellan enskilda år, vilket bidragit till en ryckig tidsserietidsserie:.

Även engångshändelser har påverkat budgetsaldot genom åren. Dit hör exempelvis utbetalningar av bankstöd om sammanlagt 70 miljarder kronor mellan 1992 och 1993 och inkomsten från försäljningen av statliga företagföretag:, bland annat Telia år 2000 som inbringade 61 miljarder kronor. Analyser av statsbudgetens saldostatsbudgetens saldo: ska därför göras med försiktighet.

2013 blev underskottet stort, 131 miljarder kronor. Det förklaras dock till stor del genom att RiksbankenRiksbanken: lånade cirka 100 miljarder kronor via RiksgäldenRiksgälden: för att stärka valutareserven. Eftersom valutareserven stärktes i samma utsträckning innebar detta inte någon försvagning av de offentliga finanserna. Under det inledande pandemiåret 2020 fick staten ett stort underskott som uppgick till cirka 220 miljarder kronor. De tre senaste åren har staten i stället haft ett överskott i statsbudgetens saldostatsbudgetens saldo:. Under år 2023 uppgick överskottet till 19,7 miljarder kronor.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.