Bruttonationalinkomst (BNI)

Senast uppdaterad: 2025-03-04

Bruttonationalinkomsten (BNIBNI:) är ett mått som på den ekonomiska aktiviteten som, till skillnad från bruttonationalprodukten (BNPBNP:), även inkluderar inkomster från utlandet samt inkomster som lämnar landet. Därmed ger BNIBNI: en mer heltäckande bild av nationens totala inkomster.

Eftersom BNIBNI: tar hänsyn till in- och utflödet av inkomster ger det en mer rättvisande bild av ett lands konsumtionsutrymme jämfört med BNP. För att räkna ut BNIBNI: utgår man från BNPBNP:, men justerar genom att dra av kapitalavkastningar och arbetsinkomster som går till utlandet och lägga till motsvarande inkomster som flödar in till Sverige. Dessutom inkluderar BNIBNI: skattebetalningar och bidragbidrag: från internationella organisationer.

I de flesta länder är dessa in- och utflöden relativt lika stora, vilket gör att skillnaden mellan BNPBNP: och BNIBNI: oftast är liten. Detta gäller även för Sverige, där BNIBNI: under 2000-talet generellt har legat någon enstaka eller ett par procent högre än BNPBNP:.

Det finns dock undantag där skillnaden mellan BNPBNP: och BNIBNI: är betydligt större, särskilt i Irland och Luxemburg. I Luxemburg beror detta delvis på att många gränspendlare arbetar i landet men bor i ett annat, vilket gör att deras löneinkomster räknas bort från BNPBNP: och därmed sänker BNIBNI:. I Irlands fall förklaras den stora skillnaden främst av att många multinationella företagföretag: har sina huvudkontor där, men att vinsterna ofta går till ägare i andra länder.

Alla EUEU:-länders BNIBNI: påverkas även av betalningar till EUEU: och bidragbidrag: därifrån. Nettot av dessa flöden varierar mellan länderna, men skillnaderna är oftast så små att de har liten inverkan på BNIBNI:.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.