Prognoser för Sveriges tillväxt
Publicerad: 2024-05-30
År 2023 var Sveriges BNP-tillväxt -0,2 % jämfört med föregående år. Åren 2000–2010 var den genomsnittliga BNP-tillväxten knappt 2,5 procent och mellan 2011–2023 var den knappt 2 procent. 0,5 procentenheter kan tyckas vara små skillnader men över tid ger det stora effekter för ekonomin.
Konjunkturinstitutet gör löpande prognoser för den svenska ekonomin. Prognoserna täcker olika tidshorisonter och innehåller bland annat det som kallas för långtidsscenario som är en prognosprognos: fram till år 2060. I sitt långtidsscenario spår Konjunkturinstitutet en genomsnittlig årlig BNPBNP:-tillväxttillväxt: på 1,78 % fram till år 2050. Prognosen indikerar alltså att Sverige kommer ha en svagare tillväxttillväxt: de kommande 25 åren jämfört med de senaste 25 åren. Även om det handlar om mindre än en procentenhet så får den lägre tillväxttakten stora effekter på lång siktlång sikt:. Om vi skulle exempelvis skulle bibehålla de historiska tillväxtnivåerna, i stället för den tillväxttakt som KI prognostiserar skulle BNPBNP: vara drygt 1 000 miljarder kronor större år 2050. Det motsvarar knappt hälften av Sveriges skatteintäkter år 2022.
För att öka BNPBNP:-tillväxten är produktivitetsutveckling den viktigaste komponenten. Med anledning av den svagare produktivitetsutvecklingen har därför en produktivitetskommisssion tillsatts med syfte att föreslå produktivitetshöjande åtgärder inom en rad områden som påverkar svensk ekonomi. KommissionenKommissionen: lämnade nyligen sitt första delbetänkande som innehöll en mängd olika förslag såsom en minskning i skillnaden av beskattning av kapitalkapital: och arbete genom sänkningar av arbetsinkomstbeskattningen. Centralt rättade nationella prov föreslås också för att skapa rättvisare betyg. För att ytterligare främja kunskap inom gymnasium och högre utbildningutbildning: föreslås en förändring av antagningsregler. Regeringen uppmanas också att kommunicera en tydlig målsättning om att reformera bostadspolitikens regelverk för att ge bättre marknadsförutsättningar.
För att kunna genomföra de förändringar som kommissionenkommissionen: föreslår så har produktivitetskommissionen även lyft frågan kring huruvida det finansiella ramverket behöver förändras. Det finanspolitiska ramverket, består idag av fyra övergripande mål: ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn, ett skuldankare för offentlig sektoroffentlig sektor:, ett utgiftstakutgiftstak: för staten samt ett krav på kommuner och regioner att ha en god ekonomisk hushållning och balans i budgeten.
Diskussionen kring ramverket har framförallt handlat om att ramverket begränsar handlingsutrymmet för att möta investeringsbehovet inom områden såsom infrastrukturinfrastruktur:, klimatklimat: och kraftnätet. Produktivitetskommissionen bedömer att det finns starka skäl att hålla fast vid det finanspolitiska ramverket utifrån ett produktivitetsperspektiv. Motiveringen bakom varför produktivitetskommisionen anser att det finanspolitiska ramverket inte bör förändras grundar sig i att ramverket inte anses ha skapat hinder för investeringar. Starka offentliga finanserfinanser: skapar, enligt kommissionenkommissionen:, förtroende och stabilitet på de finansiella marknaderna och bidrar därigenom till att förbättra investeringsklimatet.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.