Räntehöjning i rätt tid?
Publicerad: 2008-02-14
Efter beslutet att höja räntan igår, menar många bedömare att RiksbankenRiksbanken: inte går i takt med konjunkturen. Om bedömarna får rätt återstår att se. En blick bakåt i tiden visar dock att Riksbankens tidigare ränteförändringar stämt väl överens med konjunkturläget.
Det är ytterst ovanligt att RiksbankenRiksbanken: höjer reporäntanreporäntan: när konjunkturen är svag. Detta beror på att inflationsspöket inte visar sig speciellt ofta i sämre tider. Tvärtom kan det under magrare år finnas anledning att, genom räntesänkningar, stimulera efterfråganefterfrågan: i ekonomin. Räntehöjningar brukar i stället bli aktuella först när konjunkturen vuxit sig stark, och kostnadstrycket i ekonomin börjat att öka.
Höjningar i goda tider…
Föga förvånande finner man också att 14 av Riksbankens totalt 17 räntehöjningar sedan 1996 har genomförts när konjunkturläget varit bättre än normalt (skuggade områden i figuren nedan). Detta framkommer om man studerar Konjunkturinstitutets, KI, konjunkturundersökningar bland företagföretag: och hushåll.
Reporäntan och konjunkturläget
Källor: RiksbankenRiksbanken: och Konjunkturinstitutet (Konjunkturbarometern)
KI:s undersökningar tar hänsyn till företagens och hushållens förväntningar om framtiden, inte bara hur läget ser ut idag. Detta gör jämförelsen med räntebesluten extra intressant. Även RiksbankenRiksbanken: måste nämligen vara framåtblickande och förutseende när de sätter reporäntanreporäntan:. Anledningen är att det tar ganska lång tid, upp till ett år eller mer, innan effekterna av en ränteförändring slår igenom fullt ut.
… sänkningar i sämre tider
Ser man till räntesänkningarna upprepas mönstret även här. Av de totalt 24 sänkningarna gjorda sedan 1996 har 22 genomförts i konjunkturlägen som har varit svagare än genomsnittet. Slutsatsen av detta är att RiksbankenRiksbanken:, fram till idag, har lämnat räntebesked som överensstämt med företagens och hushållens syn på ekonomin.
Frågan är då om gårdagens beslut är ett avsteg från detta mönster. Har harmonin mellan Riksbankens räntebeslut och konjunkturläget brutits? Tyvärr måste svaret på den frågan dröja. Osäkerheten om ekonomins utveckling är helt enkelt för stor just nu för att medge några tvärsäkra slutsatser. Den inbyggda tidsfördröjningen i räntevapnet försvårar dessutom analysen ytterligare.
En ovanlig åtgärd
Helt klart är i alla fall att RiksbankenRiksbanken: förväntar sig att inflationstrycket kommer att vara fortsatt besvärande under ganska lång tid framöver. Att RiksbankenRiksbanken: lägger mindre vikt vid den finansiella oron och internationella konjunkturavmattningen, än vad många bedömare gör, är också det uppenbart.
Helt klart är i alla fall att Riksbanken förväntar sig att inflationstrycket kommer att vara fortsatt besvärande under ganska lång tid framöver.
Skulle konjunkturen fortsätta att vika nedåt, kan vi oavsett vad sluta oss till att gårdagens höjning var av den ovanligare sorten. Det kan ha varit en av endast en handfull höjningar som inträffat i en tid av svag ekonomisk utveckling i Sverige. Kanske var till och med räntehöjningen den första som genomförts i ett läge då landet stått vid randen av en begynnande lågkonjunkturlågkonjunktur:. Om ett par år vet vi.
Läs mer:
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.
