Hur funkar kommunernas sparande?
Publicerad: 2024-01-03
Sedan år 2000 finns ett balanskrav för kommunsektorn, där grundprincipen är att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. För att klara av det här kravet har kommuner möjlighet att sätta av medel i en resultatutjämningsreserv för att underlätta i tider då kommunerna gör underskott. Men hur ser kommunernas sparande ut?
Sedan år 2013 finns en möjlighet för kommuner och regioner att spara överskott i en resultatutjämningsreserv (RUR) för att användas i sämre tider (11 kap. 14 § kommunallagen). Genom att sätta av och sedan disponera medel i RUR kan intäkter jämnas ut över konjunkturcykeln och neddragningar i den kommunala verksamheten i lågkonjunkturer motverkas.
Kommunallagen medger också att kommuner och regioner i vissa fall kan täcka ett tillfälligt underskott genom en minskning av det övriga egna kapitalet. Detta förutsätter att man uppfyller kriterierna för ”synnerliga skäl”. RUR innebär därmed att kommuner och regioner lättare kan frångå grundprincipen att budgetera med överskott genom att täcka ett väntat underskott med reserverna i RUR.
Både kommuner och regioner väntas gå med underskott 2024, vilket har föranlett regeringen att i höstbudgeten öka statsbidragen till kommunsektorn med 16 miljarder kronor. Samtidigt har kommunsektorn de senaste åren gått med ovanligt stora överskott till följd av utökade resurser i samband med pandemin.
År 2022 hade kommunerna totalt 38 miljarder kronor sparat i RUR och som grupp förväntas kommunerna redovisa ett överskott på 9 miljarder kronor år 2023. År 2024 förväntas i stället kommunerna redovisa ett underskott på 7 miljarder kronor.
Det finns en stor variation bland både kommuner och regioner avseende avsättningar till RUR. Generellt sett så är dock nyttjandegraden (andelen som sätter av medel då de har möjlighet) och avsättningsgraden (avsatta medel i förhållande till möjlig avsättningavsättning:) varit mycket låga. Om maximala avsättningar hade gjorts till RUR under perioden 2013–2022 och RUR hade använts för att täcka underskott så hade antalet kommuner som beräknas gå med underskott år 2023 sjunkit från 126 till 9 stycken. Antalet regioner som väntas gå med underskott år 2023 hade sjunkit från 20 till 8 stycken.
Sett till hela landet genomförs år 2024 den högsta skattehöjningen på 9 år där 9 kommuner höjer sin kommunala skattesats och 3 regioner höjer regionskattesatsen. Kostnadsökningar till följd av inflationen är huvudanledningen bakom kommunernas svagare ekonomi och kommunerna tillsamans med kommuninvånarna går således ett tufft 2024 till mötes.
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.