BNP per capita

Senast uppdaterad: 2024-11-29

Bruttonationalprodukten, BNP, dividerat med antalet invånare i landet kallas BNP per capita. Det är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. År 2023 steg BNP per capita med 0,2 procent.

Storleken på en ekonomi är bland annat beroende av hur många invånare landet har. För att skapa jämförbarhet mellan länder och ta hänsyn till att befolkningen växer olika fort under olika perioder studerar man därför ofta BNPBNP: per capitaper capita:, det vill säga BNP dividerat med antalet invånare.

Precis som det vanliga BNPBNP:-måttet kan BNPBNP: per capitaper capita: uttryckas i både löpande och fasta priserfasta priser:. När det uttrycks i fasta priserfasta priser: – som i diagrammet ovan – har man räknat bort prisförändringar eller, lite förenklat, justerat för inflationen.

Sveriges BNPBNP: per capitaper capita: ökade kraftigt under 1950- och 1960-talen. 1970-talet kantades däremot av mer oro. Bland annat drabbades världen av två oljekriser, 1973 och 1979, som orsakade stora problem för många västländer, däribland Sverige. Prisökningarna som följde förstärktes av kraftiga löneökningar på hemmaplan, vilket gjorde att inflationen skenade iväg. Dessutom höjdes arbetsgivaravgiften markant vilket ytterligare drog upp lönekostnaderna. Sverige tappade i internationell konkurrenskraftkonkurrenskraft: och tillväxten blev svag under dessa år.

Den svaga tillväxten kulminerade i en djup kris i början av 1990-talet. Sverige upplevde då tre år med fallande BNPBNP:. Krisen tvingade däremot Sverige till en rad reformer. Bland annat blev RiksbankenRiksbanken: självständig, skattesystemet reformerades och ett antal marknader öppnades för konkurrenskonkurrens:.

Reformerna under 1990-talet hjälpte Sverige att få fart på tillväxten igen. Trots det har Sverige naturligtvis även under senare år drabbats av kriser och nedgångar. Under början av 2000-talet upplevde vi till exempel en kraftig konjunkturnedgång i samband med att IT-bubblan sprack. Ett par år senare, under 2008 och 2009, föll BNPBNP: per capitaper capita: som på grund av finanskrisen. Återhämtningen var först mycket kraftfull, men fick senare ett avbrott till följd av den internationella skuldkrisen , framför allt då av problemen i euroområdeteuroområdet:. Detta avbräck gjorde att det dröjde ända tills 2014 innan Sverige började ta sig ur lågkonjunkturen och BNPBNP: per capitaper capita:-tillväxten ökade.

Mot slutet av första kvartalet 2020 slog sedan coronakrisen till och innebar en enorm chockchock: mot ekonomin i Sverige och globalt. BNPBNP: per capitaper capita: föll med 2,9 procent, vilket var den största nedgången sedan finanskrisen.

Demografiska förändringar påverkar

I perioder av antingen ovanligt hög eller låg befolkningstillväxt är det särskilt relevant att se till hur BNPBNP: per capitaper capita: utvecklas. Under senare år har Sverige varit inne just i en sådan period. Mellan 2005 och 2020 växte befolkningen med cirka 0,9 procent om året i genomsnitt. Detta är historiskt sett en hög siffra. Mellan 1995 och 2005 var motsvarande befolkningsökning bara 0,2 procent om året. Om man därför endast ser till hur hög den ordinarie BNPBNP:-tillväxten varit under dessa senare år riskerar man att få en överskattad bild av välståndsutvecklingen.

Det är dock inte enbart den totala befolkningsutvecklingen som är av intresse i sammanhanget utan även hur åldersfördelningen förändras. Om befolkningen i arbetsför ålderarbetsför ålder: (ungefär 20-64 år) växer fortare än övriga åldersgrupper kan man förvänta sig att detta ger en positiv effekt på BNPBNP: per capitaper capita: eftersom en större andel då är med och bidrar till produktionen. Under de senaste åren har dock befolkningen i åldersgruppen 20-64 år vuxit långsammare än övriga åldersgrupper vilket kan förklara en del av den svaga BNPBNP: per capitaper capita:-utvecklingen.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.