Hur fungerar energilagring?

I ett fungerande elsystem måste produktionen av el alltid vara i balans med konsumtionen. Effektiv energilagring gör det lättare att upprätthålla den balansen och minskar kraven på reglerbarkraft. Vilket underlättar satsningar inom variabel kraft. En annan fördel med energilagring är man kan placera kraftproduktionen längre från användaren. Normalt är placeringen av kraftverk begränsad eftersom att det uppstår energiförluster vid långa transporter av el. Att lagra el är däremot svårt och kräver att man byter energibärare.

Tre exempel på energilagringstekniker är batterier, vätgas och pumpkraft:

Batterier

Batterier är den vanligaste formen av energilagring både på liten och medelstorskala. Batterier utnyttjar spänningsskillnaden mellan positiva- och negativa joner för att lagra energi. Batterier används flitigt i allt från mobiltelefoner till elbilar. Batterier förväntas ha en viktig roll i omställningen till en fossilfri transportsektor. De råvaror som krävs för att producera batterier har betydande miljöpåverkan vid i sin brytning. 

Vägas

Vätgas är en energibärare som kan användas för energilagring. Vätgas genererar ingen koldioxid vid förbränning och kan skapas genom elektrolys. De potentiella användningsområdena är många men det är främst inom industrin som den används idag. Satsningar inom fossilfri vätgasproduktion förväntas enligt Energimyndigheten stå för 22 till 100 TWh av Sveriges elbehov år 2050. Vätgas innehåller mer energi per kilo än vad fossila bränslen gör men har låg densitet och tar mycket plats. Att trycka ihop gasen kostar energi.

Pumpkraft

Pumpkraft är en energilagringsteknik som bygger på lägesenergi. I ett pumpkraftverk pumpas vatten upp i en reservoir med överkotts el och producerar el när det finns behov. Vattenkraftsdammar har samma egenskap och kan lagra stora mängder energi. Du kan läsa mer om hur vattenkraft fungerar här. Pumpkraft har geografiska begränsingar som både gör det svårt att bygga ut och att ha nära konsumenten.