Ökat sparande under coronavåren

Publicerad: 2020-12-15

Hushållen ökade sitt sparande när pandemin slog mot Sveriges ekonomi. Siffror från SCB visar att hushållens finansiella sparande under april, maj och juni uppgick till 160 miljarder kronor, den högsta noteringen sedan tidsserien startade.

Det höga sparandet under våren drevs på av hushållens ökade nettoinsättningar på bankkonto samt nettoköp av aktier. Även icke-finansiella bolag sparade mer än vanligt under det andra kvartalet enligt siffror från SCB. En förklaring är att många företagföretag: valde att avstå eller flytta fram aktieutdelningarna som annars brukar ske under det andra kvartalet.

Svenska statens finansiella sparande under andra kvartalet var istället negativt och uppgick till -59 miljarder kronor. Under det första halvåret 2020 har statens skulder ökat med 138 miljarder kronor.

Hushållens disponibla inkomster kan antingen sparas eller konsumeras. Under det andra kvartalet minskade hushållens konsumtion med 7,7 procent. Mest minskade konsumtionen av hotell- och restaurangtjänster samt svensk konsumtion i utlandet. Även den offentliga konsumtionen minskade med 2,4 procent, drivet av att kommunernas konsumtion minskade med 3,5 procent.

Sparandet i samhället har tenderat att öka under de senaste 10-15 åren, parallellt med god tillväxttillväxt: i ekonomin. Sparkvoten visar andelen av den disponibla inkomsten som går till sparande och är det vanligaste måttet på hur sparandet utvecklas över tid. Under 2019 låg den genomsnittliga sparkvoten i Sverige på 16,1 procent. Historiskt har sparandet haft en tydligare koppling till konjunkturen med ökat sparande i samband med sämre ekonomiska tider.

Hur sparandet kommer att utvecklas framöver är svårt att bedöma, inte minst eftersom coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser. Minskad efterfråga i ekonomin beror nu främst på de anvisningar och restriktioner som införts från regering och myndigheter för att begränsa smittspridningen i samhället. Restriktionerna påverkar direkt i vilken utsträckning vi kan resa, umgås och konsumera vilket slår särskilt hårt mot exempelvis besöksnäringen.

Under finanskrisen 2008 – 2009 klarade sig den inhemska ekonomin och tjänstesektorn tvärt om förhållandevis bra. Då var det istället framförallt industrin och branscher med stor exportexport: som drabbades hårt.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.