4 av 5 klarar inte grundskolan

Publicerad: 2016-08-15

Det är inte bara nyanlända i medelåldern som har svårt att leva upp till de utbildningskrav som svensk arbetsmarknad ställer. Statistik från SCB visar att problemet kryper långt ner i åldrarna. Av de tonåringar som invandrat till Sverige av flyktingskäl är det bara 20 procent som klarat grundskolan med behörighet till gymnasiet.

Hur bra man klarar sig i skolan beror på en mängd olika saker. Skolans kvalitet, den egna ambitionsnivån och hjälpen man kan få hemifrån är några av de faktorer som spelar roll för skolresultaten. Barn till lågutbildade föräldrar klarar skolan sämre än barn till föräldrar med studievana och utrikes födda barn har svårare att ta sig igenom skolan än inrikes födda.

Att utrikes födda barn möter en viss uppförsbacke när de börjar skolan är inte helt oväntat. Språkkunskaperna är ofta sämre än de inrikes födda barnens och förkunskaperna inom olika ämnen kan variera beroende på vilket land man kommer ifrån och hur den tidigare skolgången sett ut. Även ålder vid invandring är viktigt för studieresultaten. Barn som kommer till Sverige innan 7-års ålder, det vill säga innan de börjar första klass, klarar sig nästan lika bra som inrikes födda barn i skolan. Samma sak går dessvärre inte att säga om de som invandrar i tonåren.

Ålderns betydelse

Oberoende av skälen till invandring och vilken del av världen man kommer ifrån klarar sig ungdomar som invandrat i tonåren sämre i skolan än deras klasskamrater. De med sämst resultatresultat: är flyktingungdomar och flyktinganhöriga. Av de flyktingungdomar som kommit till Sverige efter 12-års ålder lyckades bara omkring 20 procent av de som gick ut grundskolan mellan 2011 och 2015 få behörighet till gymnasiet. 80 procent av ungdomarna uppnådde alltså inte behörighetskraven till gymnasiet. I jämförelse med inrikes födda ungdomar och unga som invandrat till Sverige i tidigare åldrar är denna andel mycket låg. Av inrikes födda klarar 90 procent grundskolan, av de flyktingar som invandrat innan de börjar skolan går drygt 80 procent ut med godkända betyg och av de som kommit till Sverige mellan 7 och 12 års ålder är andelen som går ut skolan med behörighet till gymnasiet ungefär 65 procent.

Få klarar gymnasiet

Bilden av flyktingtonåringarnas akademiska framgångar blir än mer nedslående när man ser till andelen som klarar gymnasiet. Av de som hade påbörjat gymnasiestudier hade bara 3 av 10 av de som invandrat i tonåren en fullgjord gymnasieutbildning vid 24-års ålder. Både bland inrikes födda och flyktingungdomar som kommit till Sverige i tidigare åldrar var andelen betydligt högre.

Att lågutbildade personer stängs ute från den kunskapsintensiva svenska arbetsmarknadenarbetsmarknaden: på grund av de högt ställda utbildningskraven är ett välkänt fenomen. Debatten om enkla jobb har dock ofta kommit att handla om hur lågutbildade personer i medelåldern ska komma in på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: eftersom det blir svårare och mindre lönsamt att sätta sig i skolbänken ju äldre man är. Statistiken tyder dock på att problematiken inte avgränsar sig till äldre grupper utan även kan drabba yngre personer med ett helt arbetsliv framför sig. Med tanke på att 39 000 av de 70 000 barn som sökte asyl förra året var tonåringar kan en stor grupp unga få problem att etablera sig på arbetsmarknadenarbetsmarknaden: de kommande åren.

Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifakta som källa.