Hushållen tveksamma om ekonomin

Trots det starka konjunkturläget är de svenska hushållens syn på tillståndet i ekonomin ganska dämpad. Detta framkommer i Konjunkturinstitutets undersökningar om stämningsläget i ekonomin. Senast vi befann oss i toppen på en högkonjunktur, i slutet på 2007, var hushållen betydligt mer positiva och det samma kan sägas om konjunkturtoppen innan dess, runt millennieskiftet.

Med tanke på att många kurvor länge pekat i rätt riktning kan hushållens avvaktande inställning tyckas förvånande. Inte minst eftersom de i samma undersökning ser ljust på viktiga frågor som berör den egna ekonomin. Till exempel bedömer man att risken för arbetslöshet är väldigt låg. I just detta avseende är hushållen minst lika positiva som under föregående konjunkturtoppar.

Betyder det här att man underskattar styrkan i svensk ekonomi? Inte nödvändigtvis. Flera osäkerhetsmoment, såväl inom som utanför våra gränser, gör att det finns fog för återhållsamhet. Dels har svensk ekonomi extra draghjälp av en lågt värderad krona och minusränta. Dels finns betydande politisk osäkerhet. Inte bara om hur Sverige ska regeras efter valet utan även internationellt, där en av grundpelarna till den växande världsekonomin – frihandeln och den internationella konkurrensen – ifrågasätts allt mer.

Men egentligen behöver man inte leta efter politiska orosmoln för att förstå hushållens lite ljumma inställning. Det räcker att se till hårda ekonomiska nyckeltal. Inte minst då det kanske viktigaste talet av dem alla – BNP.

BNP beskriver ju hur mycket som produceras. Det är den berömda ”kakan” vi alla ska dela på – vårt välstånd. Hur stora bitarna blir beror dock inte enbart på hur produktionen utvecklas utan också på hur många fler invånare vi blir. Det är just detta sistnämnda som försämrar bilden av hur det går för svensk ekonomi. För även om BNP har ökat med i genomsnitt 2,2 procent under 2000-talet, har detta delvis drivits av en snabbt växande befolkning. Utslaget per invånare har tillväxten varit väsentligt lägre – endast 1,4 procent per år, och ser man endast till de senaste åren placerar sig Sverige i bottenskiktet bland jämförbara länder. Enligt Internationella valutafondens prognos är den svenska tillväxten för närvarande till och med lägst i EU. (OBS! Se text i rött nedan)

Mot denna bakgrund och att Sverige dessutom halkat ner från åttonde till tolfte plats i OECD:s välståndsliga mellan 2008 och 2017, framstår hushållens mediokra omdömen om svensk ekonomi inte som överdrivet pessimistiska utan snarare som ganska väl avvägda.

Efter den här artikeln publicerades framkom det att Internationella valutafonden av misstag använt sig av en för hög siffra för den svenska befolkningstillväxten i sin prognos. Detta innebar att prognosvärdena för BNP/cap som rapporterades för Sverige blev för låga. För att undvika missförstånd har diagrammet som tidigare låg här plockats bort.