Börsfall och inflationsoro, en repris från 2008?

Den globala finanskrisen 2008 och coronakrisen 2020 var två helt olika typer av kriser. Medan finanskrisen hade sin grund i obalanser som lett till felallokeringar som det normalt sett tar lång tid att komma till rätta med var coronakrisen orsakad av ett virus som lamslog en i övrigt ganska välmående världsekonomi. Men trots detta kan man se liknande mönster i utvecklingen av många variabler såväl under krisförloppet som i återhämtningsfasen.
En viktig faktor som spelat in i utvecklingen av inflationen under båda kriserna är oljepriset som under båda kriserna först föll brant för att sedan återhämta sig relativt fort. Dessa stora svängningar i oljepriset fick vid båda kriserna följdeffekter på inflationen som följde med både ner och sedan upp. Om man istället tittar på inflationen rensad för energipriser så ser man att förloppet var lugnare.

Nivåerna på inflationen skiljer sig dock åt mellan de olika kriserna och den är nu högre i både Europa och USA jämfört med vid finanskrisen. Den amerikanska centralbanken har dessutom som prognos att de ska höja styrräntan redan i mars. Efter finanskrisen var det istället i Europa som räntehöjningarna kom först. I Sverige ligger dock inflationsförväntningarna lägre nu än vad de gjorde 2011, trots att de tenderar att ha en stor samvariation med faktisk inflation. Det minskar risken för att inflationen biter sig fast.

Finans- och penningpolitikens påverkan i kristider

Den ekonomiska politiken arbetade aktivt för att motverka kriserna, speciellt gäller det centralbankerna som sänkte räntor och köpte värdepapper. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) äger exempelvis idag, enligt de senaste siffrorna från dem själva, omkring 25-30 procent av den totala amerikanska statsskulden. De ekonomiska stimulanserna bidrog till att vid båda kriserna stabilisera börserna som initialt föll kraftigt. Det blev dock oroligt på de finansiella marknaderna när politiken började ändra inriktning efter finanskrisen. Mellan april 11 och oktober 11 2008 föll Stockholmsbörsen med ca 15 procent.

En av de tydligaste konsekvenserna av när finanskrisen tog sin start i USA var att när räntorna började stiga så fick de amerikanska hushållen problem att klara av betalningarna av skulderna de tagit under tiden då räntan varit låg. Situationen idag är delvis en annan då skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten visserligen stigit inom flertalet länder men så har även deras tillgångar. Faktum är att skulderna bland hushåll i förhållande till deras tillgångar sjunkit i såväl Sverige som i många andra jämförbara länder och att den nu är lägre än på ett par decennier.

I samband med krisen blottlades även flera nationers svaga statsfinanser, där Grekland blev det mest uppmärksammade exemplet. Skuldsättningen bland länder i Europa har sedan dess fortsatt, Grekland har exempelvis idag en bruttoskuld på drygt 200 procent av BNP. Malta, Ungern, Tyskland, Nederländerna och Sverige är de enda länderna som kan visa upp en lägre bruttoskuld i förhållande till BNP under 2020 jämfört med 2009. Bruttoskulden växte särskilt snabbt under pandemiåret 2020, då offentliga investeringar och stöd blev ett sätt att hantera krisen. Tittar man på hur offentliga utgifter vuxit i förhållande till BNP är Irland, Island och Danmark de länder som sänkt sin andel offentliga utgifter i förhållande till BNP mest jämfört med 2009. Länder såsom Italien och Spanien och Grekland är bland de länder där de offentliga utgifterna ökat mest i förhållande till BNP, med omkring 6 procentenheter.

Stigande inflation kan åtminstone temporärt underlätta för den offentliga skuldsättningen då det reala värdet av skulden sjunker. Det nominella värdet av skatteinkomster stiger exempelvis när priser och löner stiger. Statsskuldens värde ökar dock inte i takt med löner och priser eftersom statsobligationer har ett fast nominellt värde. Inflationen leder dock så småningom om till högre räntor, vilket ökar ränteutgifterna. Dessutom leder stigande priser nu till att hushållens reala disponbila inkomster sjunker för första gången på länge. Det kan i sin tur leda till att konsumtionen av varor och tjänster sjunker, vilket har en tillbakatryckande effekt på skatteintäkterna. Flera experter har tidigare fått fel i sina prognoser vad gäller inflation och ränteläge och frågan är om det kommer bli lättare framöver i takt med geopolitisk osäkerhet och räntehöjningar.