Vilka är bidragsförsörjda?

Först ges ett antal sammanfattande punkter över utvecklingen av personer som försörjs av sociala ersättningar eller bidrag i Sverige:

• Antalet personer som försörjs genom ersättningssystemen har minskat under en längre tid, från cirka 1 200 000 helårsekvivalenter till knappt 800 000 nu.

• En bidragande faktor till detta är att antalet personer som försörjs genom sjukersättning minskat kraftigt, detta till följd av ett reformerat sjukersättningssystem som höjt kraven för att motta sjukersättning.

• Antalet helårsekvivalenter som försörjs genom att delta i arbetsmarknadspolitiska program har ökat med cirka 100 procent de senaste 20 åren, det gör den till en av få ersättningsformer som ökat de senaste åren.

• Antalet yngre personer som försörjs av såväl arbetslöshetsersättning som ekonomiskt bistånd har minskat kraftigt jämfört med åren runt år 2000.

Det kan inledningsvis vara bra att förtydliga att statistiken över antalet som försörjs av sociala ersättningar eller bidrag mäts som helårsekvivalenter. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning under ett år. Om två personer är arbetslösa i sex månader vardera och får full ersättning räknas dessa som en helårsekvivalent.

Sjuk- och aktivitetsersättning

Under 2021 försörjdes drygt hälften av personerna inom de olika ersättningssystemen genom kategorierna sjuk- och aktivitetsersättning samt genom olika arbetsmarknadsåtgärder. Men vad är det för personer som befinner sig inom dessa ersättningssystem?

Aktivitetsersättning är en ersättningsform som ges till människor i åldrarna 19–29 år samt har en sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är en ersättningsform som ges till ett betydligt mindre antal mottagare. Ersättningsformen är tidsbegränsad och har legat relativt stabilt över tid. De bakomliggande orsakerna till att ersättningen ges ut har dock ändrats de senaste åren och 2019 hade 82 procent av de som nybeviljats ersättning en psykiatrisk diagnos. En kraftig ökning jämfört med bara för ett par år sedan.

Sjukersättningen har i jämförelse haft en kraftigt sjunkande trend sedan 2004. Sjukersättning kan ges en person som är mellan 19-64 år samt som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som utesluter att personen kommer kunna arbeta såväl idag som i framtiden. Vad beror då det fallande antalet i sjukersättning på? Det stora utflödet från sjukersättningen beror framförallt på att ett stort antal personer i stället övergått i ålderspension. Det är en stor andel av personerna med sjukersättning som befinner mellan åldrarna 50-64 år. 2008 skärptes nämligen kraven för att få sjukersättning vilket gör att det idag är svårare att få ersättningen och således finns istället ett större utflöde till ålderspensionen.

Ytterligare cirka 20 procent av de totala antalet individer som försörjs av sociala ersättningar eller bidrag består av de som tar emot sjukpenning. Sjukpenning är en ersättning som ges vid sjukfall som medför nedsatt arbetsförmåga alternativt medför att du inte kan söka ett arbete. Det skiljer sig mot sjukersättning på det viset att sjukersättning ges till människor som troligen aldrig kommer kunna arbeta igen medan sjukpenning är något tillfälligt.  Sedan 2010 är det här en ersättningsform som ökat som andel av det totala antalet bidragsförsörjda. Även detta beror framförallt på att antalet personer med längre sjukfall som beviljas sjukersättning minskat. Istället får de ofta sin ersättning från sjukpenningen under en längre tid. Drygt hälften av de med långvarig ersättning från sjukförsäkringen och sjukpenningen har psykiatriska diagnoser.

Arbetsmarknadsprogram

Ungefär 20 procent av de ekvivalenter som försörjdes med olika typer av ersättningar gjorde det genom arbetsmarknadsrelaterade åtgärder. Den här ersättningen kallas för aktivitetsstöd och ges av Försäkringskassan. Ungefär 200 000 personer befinner sig nu i något av Arbetsförmedlingens program för arbetslösa. Det utgör ungefär drygt hälften av det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Resten utgörs av det som kallas för öppet arbetslösa. Av de personerna som ingår i program utgörs nästan 70 procent av personer som ingår i programmet jobb- och utvecklingsgarantin. Jobb- och utvecklingsgarantin är framförallt till för personer som varit arbetslösa en tid och har haft svårt att få jobb. Det kan exempelvis handla om att man blivit av med sin ersättning från A-kassan och inte hittat ett nytt jobb under tiden eller att man deltagit i ett annat arbetsmarknadsprogram men fortfarande inte funnit ett arbete. Av personerna inom jobb- och utvecklingsgarantin är cirka 65 procent utrikes födda. Av totala antalet deltagare innehar även cirka 40 procent endast en förgymnasial utbildning, vilket går att jämföra med rikssnittet på cirka 0,2 procent bland svenskfödda och 8,2 bland utrikesfödda i åldrarna 16-64.   

Genom att delta i etableringsprogrammet som tillhandahålls av Arbetsförmedlingen kan du också få rätt till etableringsersättning. Den här ersättningsformen utgörs endast av cirka 2 procent av det totala antalet helårsekvivalenter som på olika sätt försörjs av bidrag. Etableringsersättningen infördes 2011 och deltagarantalet steg inledningsvis kraftigt för att på senare tid ha minskat. Antalet mottagare av såväl etableringsersättning som aktivitetsstöd har varierat med tiden, dels med anledning av migrationsströmmar, men också av konjunkturella anledningar där exempelvis antalet mottagare av aktivitetsstöd steg tydligt i samband med coronapandemin.

Utöver de som är öppet arbetslösa, eller arbetslösa och inskrivna i olika arbetsmarknadspolitiska program, finns även personer som innehar olika typer av subventionerade anställningar. Det här är en grupp personer som inte inkluderas i statistiken över helårsekvivalenter som försörjs av olika typer av bidrag. Det finns även de som får sin ersättning genom anställningar med olika typer av stöd. Av dem så utgör särskilda insatser mot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och nystartsjobben ungefär 90 procent av det totala deltagarantalet.

Antalet personer med anställningsstöd till följd av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inkluderat har legat relativt stabilt över tid samtidigt som personer inom nystartsjobben först kraftigt ökat till följd av det ökade inflödet av nyinvandrade till att nu åter ha sjunkit tillbaka något. Personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inkluderas inte i statistiken över antalet helårsekvivalenter som försörjs av bidrag, vilket innebär att ungefär 60 procent av de med subventionerade anställningar utesluts ur statistiken. Vad gäller utseendet på grupperna med subventionerade anställningar så är ofta ett kännetecken låg utbildningsnivå. Av personerna med anställning inom ett nystartsjobb är cirka 30 procent utrikes födda män med en förgymnasial utbildning. Jämför man istället mot personer med funktionsnedsättningar som innebär nedsatt arbetsförmåga så är ungefär 85 procent svenskfödda men utbildningsnivån är likväl låg jämfört med riksgenomsnittet.

Arbetslöshetskassa

Av de som är öppet arbetslösa får ofta många en arbetslöshetsersättning från en A-kassa. Gruppen personer som mottagit arbetslöshetsersättning har över tid minskat och särskilt bland de yngre. I grafen nedan syns även hur unga i synnerhet drabbades negativt av pandemins effekter på arbetsmarknaden. Gruppen som mottager arbetslöshetsersättning utgör drygt 10 procent av det totala antalet helårsekvivalenter som försörjs av sociala ersättningar eller bidrag.

Ekonomiskt bistånd

Slutligen så finns det även de som har ekonomiskt bistånd som bidrag till sin egen försörjning. De här personerna utgör drygt 10 procent av de helårsekvivalenter som försörjer sig genom olika ersättningar. Andelen biståndsmottagare i förhållande till befolkningen har sjunkit under en längre tid, även om negången ibland kommit av sig av konjunkturella anledningar.

Socialstyrelsen mäter även personer och hushåll som har långvarigt ekonomiskt bistånd. Med långvarigt ekonomiskt bistånd menas biståndshushåll som har fått ekonomiskt bistånd i minst tio månader under kalenderåret. Under 2020 visar det sig att det framförallt är ensamstående kvinnor och män som är den vanligaste hushållstypen att erhålla långvarigt ekonomiskt bistånd. Endast inom kategorin ensamstående män är inrikes födda en större andel av mottagarna av ekonomiskt bistånd, det som även ska sägas är att hushållstyperna mäts i antal, antalet inrikes födda personer är betydligt högre än utrikes födda vilket gör att siffrorna inte är representativa för befolkningen i övrigt.

Att inte vara självförsörjande är ett problem för såväl individen som samhället. Självförsörjning är dels ett viktigt integrationsverktyg men det är också en nödvändighet för att skapa tillväxt i ett land. Det finns inget vedertaget mått på självförsörjning och därför är det viktigt att titta på flera parametrar där antalet personer som är bidragsberoende är en viktig komponent.

Antalet helårsekvivalenter som är beroende av bidrag har minskat över tid på grund av flera olika anledningar. Den gruppen som minskat mest är också den som är störst till antalet, nämligen de med sjuk- och aktivitetsersättning. Varför har diskuterats ovan men det är också viktigt att noga utvärdera så effekten av ett stramare regelverk får önskad effekt och att människor inte omplaceras från en ersättningsform till en annan. En noterbar faktor är därför exempelvis att antalet personer som ingår i olika former av arbetsmarknadsåtgärder stigit med cirka 100 procent senaste 20 åren. En viss ökning är naturlig i takt med en växande befolkning men på sikt är det tydligt att den lägre utbildningsnivån bland utrikes födda är en negativt bidragande faktor som kommer behöva hanteras. Etableringsjobben som diskuterats senaste åren är en sådan åtgärd där förhoppningarna är att människor långt från arbetsmarknaden ska hitta en väg som kan leda till ett första jobb.